Dag 271 : Pepper, Milk, & Honey.

The essence of life, milk and honey, destroyed by the dirt in the way, pepper.

Helvitca! Idag har det varit en metalt fucked up dag.

Jag vaknade klockan 6.50 men lyckades ignorera musiken och snooza i två timmar. Hade en märklig surrealistisk dröm om två tjejer i skolan. Varav den jag är kär i...
Jag vaknade tidigt för att idag skulle vi ju gå på det där födelsedagskalaset som jag tidigare nämnt.
Duschade.
Tänkte.

Tog med Charlie and the Chocolate Factory med mig att läsa i bilen (bok som jag lånat från skolbiblioteket, har jag nämnt det?).
Anyhow, vi åkte iväg.
Det är en extremt bra bok som jag är glad att vi kommer att göra en musikal av, trots att manuset inte är som boken.
Jag har läst boken två gånger innan och kan den utantill.

Ganska exakt i mitten av boken, då han hittar guldbiljetten fick jag världens underligaste känsla som jag kanske har haft två gånger innan i hela mitt liv.
Det var nästan otäckt men doldes av det jag läste.
Jag var trött. Jag tänkte på drömmen. Jag längtar. Familjen Bucket svalt i boken. Kalle fick guldbiljetten. Jag ville inte var i bilen. Jag ville inte vara någonstans. Jag hade varma klumpar i hela kroppen. Allt var så nära till allt men jag nådde inte. Jag var fylld med alla känslor jag haft, på samma gång, och jag hade för mycket av allt för att fylla ett hål.
Tyvärr är det här kärlek för mig.
Olycklig, osäker kärlek.

Jag skriver det här för att jag lär mig. Om livet. Av mig själv och det är den bästa läraren. Det är den här tiden jag kommer att se tillbaka på för alltid och är det bästa med den här resan.

(Jag har en fet klump i halsen och dricker en pepsi från mitt 36-pack... Det känns bättre).

Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag läste vidare i boken och gick tillbaka till ett vanligt känslostadie.
Vi stannade.
Det visade sig att vi var för tidiga eller nåt sånt, så vi dödade lite tid i en antikaffär. Ett extremt bra beslut. Jag tänkte inte på nåt och var lika hjärndöd som jag brukar att vara.
Jag gillar inte antikaffärer. Vissa grejer kan väl vara coola, som vapen och osmutsiga kläder, men inte porslin och clowntavlor för $50.
Jag kan dock inte tycka att det känns dåligt att folk har sparat gamla Coca-Color från 50-talet helt oöppnade. Jag vet inte varför, men det är old school. Zippotändare och utfällbara rakblad är också badass.

Vi var i affären en halvtimme och sen var det dags att åka vidare till kalaset. Yey!
Dom har en GPS, som är helt värdelös, var femtonde minut sa den "Recalculating".
Gosh alltså! Den sa åt oss att svänga helt åt andra hållet när vi var tre meter från huset så dom fick ringa och se om vi var på rätt adress. Det var vi.
Det var Larrys barnbarn som fyllde ett. Barnets pappa hade typ fått låna huset att vara i (vet inte varför) och alla husen i grannskapet såg EXAKT likadana ut, samma färg också. LOL.
Huset var dock väldigt fint inuti och har varit det mest moderna jag sett sen NY.

Hursomhelst (som börjar bli min catch frase), vi gick in.
Jag såg att det var en TV som visade football, NAJS, SCHYSST!
Eftersom att jag har blivit totalt immun mot möta-nya-människor-skräck så slog jag mig ner i soffan och tittade på. Jag var glad att jag inte behövde spela football i snön som vissa på TVn gjorde och jag vet inte heller när säsongerna börjar eller slutar i football... (Jag drar min slutsats att dom spelar året runt... lol)

Åt Sloppy Joes som du bör veta vad det är vid det här laget (om du tar anteckningar höhöh).

Sen var det presentöppning. YEY! Det var nog lika många barn (ålder 1-10) som vuxna, vilket var småjobbigt.
TVn stängdes av.
Nej... Men, vafan? Helvetica! Igen? Samma känslor som i blien kom tillbaka.
Wow... This if effed up. Det hände för mycket. Presenter som öppnades. Försöka le åt någon annans barn. Det går inte. Jag kan inte vara här. Jag vet inte var jag ska vara, men jag vet att det inte är här. Jag har aldrig känt så förut. Jag hade inget mål. Det betyder? Vi alla vet.

Ett paket öppnades. En bok.
-It's "God knows all about me", sa en kvinna.
Okej... Jag respekterar...
Hon petade sig i näsan när hon trodde ingen såg.
Hon tog andra näsborren också. Trodde att jag tittade, vilket jag gjorde tills jag tittade bort, och i ögonvrån såg att hon åt det hon fann. No pun intended mot religiösa.

Känslorna hade lugnat sig. Det som påminde mig var dock då mammorna hade döpt sina döttrar till namnen tjejerna i drömmen hade.
Vad är oddsen?

Vi gick en timme tidigare än vad jag trodde efter att vi hade ätit efterrätt.
Thank Dog.

Vi åkte till Sam's Club där jag som sagt köpte ett 36-pack Pepsi, 100 Oreokakor och Reese's pieces. Lovely!
Jag köpte "Walk Hard: The Dewy Cox Story" på Wal-Mart också.

Vi åt på Cracker Barrel. Mmm. Nästa basketmatch är på onsdag och då kommer hon jag är kär i att vara där, och jag får se vad som händer.

På vägen hem kunde jag inte läsa i mörkret så jag satt bara tyst.
-What are you doing back there Fred, frågade Larry.
-Thinking avout different stuff...
-What did he say, frågade han Mary.
-Thinking, svarade hon.
-I bet he's probably thinking about girls, sa han.
-Maybe, sa jag och tänkte hur fan han visste det, för vad är oddsen, liksom?
-Probably that BFF of his, sa hon inte, men för säkerhetsskäl vill jag inte nämna namn.
-No, svarade jag, She's just a friend.
-Then who do you like?
-No one, ljög jag.
-Don't say I don't know, log hon, Tell me.
-No...
-Come on. (Oh boy, lika bra att få det överstökat. Innan jag fortsätter bör man veta att Mary vet allt om alla som går på skolan, om dom är good or bad kids.) Jag sa vem jag gillar.
-I know you don't like her.
-No, but that's okay...
(Tystnad).
-Who else, your BFF?
-I like my BFF as a friend.
-Anyone else?
-No.
-Isn't the one you said you like seeing someone?
-I don't know. (Tack, ryck ut mitt hjärta och stampa på det! Närå. I know för a fact att tjejen inte gör det. När jag skriver det här och hon snackar med mig och kallar mig hennes "husband", är inte det ren kärlek så vet jag inte vad.)
(Tystnad igen)

Vi kom hem. Jag såg min nya film innan för jag ville inte skriva det här alls. Jag har en klump i halsen.

Det känns skönt att leva!

Kommentra aldrig på det här och skriv inga mail inom dom två närmsta inläggen.
Jag skulle uppskatta om jag fick reda ut det hela själv.
Tack på förhand.