Det är sista februari. Det är en decimeter snö ute.
Det känns som en riktig vinter nu. Solen skiner och det är faktiskt riktigt mysigt. Jag har skotta snö och det var helt okej. Jag har sista hostan kvar som lär har försvunnit imorgon.
Mary kommer hem till middagen efter att ha varit i Nashville.
Jag gör läxor och det handlar är på väg mot franska revolutionen, det var bilder från ett slott som jag har varit i, tufft värre.
Jag såg på "Björn Gustafsson; Ett livsverk", det var kul och jag saknar Sverige. Man kan skilja på modet här och i Sverige. Här har inga tajta jeans, men där har alla det. Å andra sidan är folk lite efter i mitten av USA. Det är ingen lögn, Mr. Uldrich sa faktiskt det under en lektion...
Larry sa under lunchen att det inte finns mycket här att göra och att dom försöker få mig att göra saker. Jag sa att jag visste det, men också att jag redan hade en massa minnen redan nu, för det har jag. Jag har tänkt massa på vad jag har åstakommit här och det är faktiskt en jävla massa. Bara footballperioden gav extremt mycket, och då antar jag att Track kommer att ge lika mycket.
Dagens låt:
Round and Round, Ratt
lördag 28 februari 2009
fredag 27 februari 2009
Dag 271: Bang my drum
Vaknade i morse och hoppades på en snow day. Det var det inte. Kallt var det dock, och det blåste och snöade lätt.
Jag hostade blod blandat med slem i duschen en gång. Jag blev orolig (som jag hoppas att du som läser det här INTE blir, för allt har löst sig) så jag googlade "coughing blood" för första och förhoppningsvis sista gången i mitt liv. Det var tydligen ett symptom för många sjukdomar varav en var Cancer. Det blev jag mest orolig för men sen såg jag längre ner på sidan att om det var helt plötsligt utan anledning så borde man ringa doktor. Jag tror att jag har lite slem i luftvägarna men det känns mycket mycket bättre nu än vad det har gjort. Nu har jag liksom bara ont i halsen.
Dagen gick.
Vi fick det sämsta man kan få i skolan. Fish on a bun. Det är fisk som jag har hört är gjord i labratorium panerad med ost som jag inte heller bestor av vanlig mjölk...
Det går ner.
Just nu snöar det väldigt mycket och jag hoppas att det inte ligger kvar på måndag för jag vill inte springa i snön.
När jag kom hem var Larry inte hemma. Jag började spela Rock Band, trummor. Jag sög till en början men nu är jag jättebra.
Sen ropade han på mig för att det var dags att äta, först då slog det mig att jag spelat i över två timmar.
Han hade gjort äggsallad. Yummy.
Not.
Det luktade mök och jag dränkte skiten med senap på en macka. Ingen höjdare om jag får säga det själv. Vilket jag får, för att jag bor The Land of the Free and Brave.
Det finns vissa föräldrar som är snälla när man kommer och käkar hos dom. Dom säger att man inte behöver äta det man inte vill, men så finns det dom som är motsatsen. Fascistföräldrar.
Det finns även barn som är dumma i huvudet när man äter hos nån annan. Dom säger vad dom inte tycker om, smaskar, och säger inte tack för maten. Jag säger alltid tack för maten, jag hade i alla fall blivit glad om nån tackade mig för något jag bidragit med.
Jag gick till nedervåningen igen för att lira lite plasttrummor. Jag har fått ett relativt bra taktsinne på under fem timmar. Men betyder det att jag lär mig ett spel snabbt, eller ett instrument?
Wilson (katten) kom ner också och han tittar förundrat när jag spelar. Jag viftade framför hans ansikte med trumpinnen och jag borde fan spela in det. HAHAHA.
Katter är allt för roliga!
Dagens citat;
I told people I was a drummer before I even had a set, I was a mental drummer.
Keith Moon, The Who
Jag hostade blod blandat med slem i duschen en gång. Jag blev orolig (som jag hoppas att du som läser det här INTE blir, för allt har löst sig) så jag googlade "coughing blood" för första och förhoppningsvis sista gången i mitt liv. Det var tydligen ett symptom för många sjukdomar varav en var Cancer. Det blev jag mest orolig för men sen såg jag längre ner på sidan att om det var helt plötsligt utan anledning så borde man ringa doktor. Jag tror att jag har lite slem i luftvägarna men det känns mycket mycket bättre nu än vad det har gjort. Nu har jag liksom bara ont i halsen.
Dagen gick.
Vi fick det sämsta man kan få i skolan. Fish on a bun. Det är fisk som jag har hört är gjord i labratorium panerad med ost som jag inte heller bestor av vanlig mjölk...
Det går ner.
Just nu snöar det väldigt mycket och jag hoppas att det inte ligger kvar på måndag för jag vill inte springa i snön.
När jag kom hem var Larry inte hemma. Jag började spela Rock Band, trummor. Jag sög till en början men nu är jag jättebra.
Sen ropade han på mig för att det var dags att äta, först då slog det mig att jag spelat i över två timmar.
Han hade gjort äggsallad. Yummy.
Not.
Det luktade mök och jag dränkte skiten med senap på en macka. Ingen höjdare om jag får säga det själv. Vilket jag får, för att jag bor The Land of the Free and Brave.
Det finns vissa föräldrar som är snälla när man kommer och käkar hos dom. Dom säger att man inte behöver äta det man inte vill, men så finns det dom som är motsatsen. Fascistföräldrar.
Det finns även barn som är dumma i huvudet när man äter hos nån annan. Dom säger vad dom inte tycker om, smaskar, och säger inte tack för maten. Jag säger alltid tack för maten, jag hade i alla fall blivit glad om nån tackade mig för något jag bidragit med.
Jag gick till nedervåningen igen för att lira lite plasttrummor. Jag har fått ett relativt bra taktsinne på under fem timmar. Men betyder det att jag lär mig ett spel snabbt, eller ett instrument?
Wilson (katten) kom ner också och han tittar förundrat när jag spelar. Jag viftade framför hans ansikte med trumpinnen och jag borde fan spela in det. HAHAHA.
Katter är allt för roliga!
Dagens citat;
I told people I was a drummer before I even had a set, I was a mental drummer.
Keith Moon, The Who
torsdag 26 februari 2009
Dag 270: A cure?
Om trettio dagar har jag varit här i 300 dagar.
Idag (tjugosjätte) har jag levt i 6211 dagar.
Idag var det en två timmar sen start vilket var bra för jag hade försovit mig lite.
Det var is på marken och jag hade det svårt att gå till skolan. Det snöar och är kallt och blåsigt ute nu, Track börjar på måndag och jag hoppas att det lägger sig tills dess.
Alla i hela skolan är på ett eller annat sett sjuk(a). Just nu känns det som om att jag känner vägen ner från strupen till lungorna och dom är fulla med slem som inte kommer upp. Det är jättejobbigt. Klockan är 20.43, jag är nerbäddad och funderar på att sova efter det här inlägget.
Mary är i Tennesse och det är bara jag och Larry hemma.
När vi åt middag hade vi ingen TV på (som vi alltid brukar), det var tyst mesta delen av tiden, men vi kunde ändå prata med varandra.
Shannon kom förbi för att fixa med nåt tekniskt. Han hookade upp en ny TV som jag hört är extremt bra skärpa på, jag har inte fått chansen att se den för att han hookade upp den gamla TVn på nedervåningen med Wii, så jag började spela plasttrummor.
Jag måste lära mig alla stater till nästa vecka, och alla huvudstäder.jag hittade en sajt där jag kunde sätta ut alla stater på en karta. Jag kunde i allafall 30.
I choir sjöng vi. Jag ville väldigt järna sjunga men halsen... Du vet...
När jag kom hem drack jag körsbässaft och åt m&m's, det hjälpte lite för halsen. -Men å andra sidan så kan man ju bota Sars med Campbell's kycklingsoppa och Sprite. (Obs! Internskämt)
That's all folks.
May the Force be with me så att jag blir frisk.
Peace out.
Idag (tjugosjätte) har jag levt i 6211 dagar.
Idag var det en två timmar sen start vilket var bra för jag hade försovit mig lite.
Det var is på marken och jag hade det svårt att gå till skolan. Det snöar och är kallt och blåsigt ute nu, Track börjar på måndag och jag hoppas att det lägger sig tills dess.
Alla i hela skolan är på ett eller annat sett sjuk(a). Just nu känns det som om att jag känner vägen ner från strupen till lungorna och dom är fulla med slem som inte kommer upp. Det är jättejobbigt. Klockan är 20.43, jag är nerbäddad och funderar på att sova efter det här inlägget.
Mary är i Tennesse och det är bara jag och Larry hemma.
När vi åt middag hade vi ingen TV på (som vi alltid brukar), det var tyst mesta delen av tiden, men vi kunde ändå prata med varandra.
Shannon kom förbi för att fixa med nåt tekniskt. Han hookade upp en ny TV som jag hört är extremt bra skärpa på, jag har inte fått chansen att se den för att han hookade upp den gamla TVn på nedervåningen med Wii, så jag började spela plasttrummor.
Jag måste lära mig alla stater till nästa vecka, och alla huvudstäder.jag hittade en sajt där jag kunde sätta ut alla stater på en karta. Jag kunde i allafall 30.
I choir sjöng vi. Jag ville väldigt järna sjunga men halsen... Du vet...
När jag kom hem drack jag körsbässaft och åt m&m's, det hjälpte lite för halsen. -Men å andra sidan så kan man ju bota Sars med Campbell's kycklingsoppa och Sprite. (Obs! Internskämt)
That's all folks.
May the Force be with me så att jag blir frisk.
Peace out.
onsdag 25 februari 2009
Dag 269: 17
Seventeen.
Ooo....
Jag vaknade upp och var Harry Potter. Det var samma känsla över det hela i vilket fall.
Det var rått ute, jag var den enda som "firade" på morgonen för att dom andra jobbade, och jag hade fått brev och paket skickade från antagligen ugglepost...
Jag hade en liten session av brev och paketöppning för mig själv, jag fick inte Ahlgrens Bilar som jag trodde, jag fick istället Djungelvrål vilket enkelt spöar Bilar. Tack mamma.
Tack till alla er också som skickade brev och pengar. Jag har dock ingen aning om vad jag ska göra med dom ^^.
När jag var klar med öppningen gick jag upp för att duscha. Jag kände mig en smula friskare men det var en helt annan nivå av sjukdom, eller hur man ska säga.
Det kändes inte alls som om att det var min födelsedag idag och jag tror att det berodde på att jag var sjuk och inte var i Sverige.
Jag var idag tvungen att runda av hela job shadowing så därför skulle jag vara i skolan klockan 7.45 för att presentera för lärarna.
Jag kom dit i tid och rev av frågorna på ett papper, jag var inte förberedd alls men tyckte att det gick bra. Det blev mycker "err" och "eöhh", men jag tror att dom blev nöjda.
Det blev några frågor om Sverige om saker fungerade samma saker där som här.
Jag sa inte att det var min födelsedag, för att det kändes inte som det. Men varje dag i skolan läser läraren upp vems födelsedag det är, så klassen fick reda på det sättet, och under dagen sa folk "Happy Birthday" ändå, tack vare Facebook...
Efter lunchen så var det ett Trackmöte. Det känns bra att det är på G, jag kommer att få lägga av med läsken och dricka vatten istället. Vi kommer att springa fem dagar i veckan och som jag förstår det är det styrketräning också. Mr. Uldrich tycker att vi borde bli större och det jag jag inget emot!
Alla som vill spela Football senare måste ha Track, men dom som inte vill ha lika mycket kan ha tre gånger i veckan istället.
Efter mötet var det Art, och jag är klar med mitt collage.
Sen mådde jag inte bra.
Efter American History gick jag hem för att min mage var knasig.
Jag skulle nog vara utmärkt att anställa för ett jobb. Jag är nästan aldrig sjuk och går väldigt sällan hem. Bara så ni vet.
Jag gick och la mig och kände mig bättre efter ett tag.
Jag var på mitt rum nästan hela tiden för att jag inte ville smitta någon.
Jag såg på filmtrailers och två filmer vill jag väldigt gärna se.
"9" och "Inglorious Basterds".
Vid åtta kom Marys systrar och deras män. Vi åt brownies och dom sjöng för mig. Jag fick till och med paket.
(Nedan är alla mina paket, brev med pengar är inte inräknade).
Efter att dom hade gått såg jag på "Torkel i knipa" som klippen är ifrån.
Be om hjälp
Torkel tar öl
Quong
Det här kommer att bli en födelsedag jag sent kommer att glömma.
Ooo....
Jag vaknade upp och var Harry Potter. Det var samma känsla över det hela i vilket fall.
Det var rått ute, jag var den enda som "firade" på morgonen för att dom andra jobbade, och jag hade fått brev och paket skickade från antagligen ugglepost...
Jag hade en liten session av brev och paketöppning för mig själv, jag fick inte Ahlgrens Bilar som jag trodde, jag fick istället Djungelvrål vilket enkelt spöar Bilar. Tack mamma.
Tack till alla er också som skickade brev och pengar. Jag har dock ingen aning om vad jag ska göra med dom ^^.
När jag var klar med öppningen gick jag upp för att duscha. Jag kände mig en smula friskare men det var en helt annan nivå av sjukdom, eller hur man ska säga.
Det kändes inte alls som om att det var min födelsedag idag och jag tror att det berodde på att jag var sjuk och inte var i Sverige.
Jag var idag tvungen att runda av hela job shadowing så därför skulle jag vara i skolan klockan 7.45 för att presentera för lärarna.
Jag kom dit i tid och rev av frågorna på ett papper, jag var inte förberedd alls men tyckte att det gick bra. Det blev mycker "err" och "eöhh", men jag tror att dom blev nöjda.
Det blev några frågor om Sverige om saker fungerade samma saker där som här.
Jag sa inte att det var min födelsedag, för att det kändes inte som det. Men varje dag i skolan läser läraren upp vems födelsedag det är, så klassen fick reda på det sättet, och under dagen sa folk "Happy Birthday" ändå, tack vare Facebook...
Efter lunchen så var det ett Trackmöte. Det känns bra att det är på G, jag kommer att få lägga av med läsken och dricka vatten istället. Vi kommer att springa fem dagar i veckan och som jag förstår det är det styrketräning också. Mr. Uldrich tycker att vi borde bli större och det jag jag inget emot!
Alla som vill spela Football senare måste ha Track, men dom som inte vill ha lika mycket kan ha tre gånger i veckan istället.
Efter mötet var det Art, och jag är klar med mitt collage.
Sen mådde jag inte bra.
Efter American History gick jag hem för att min mage var knasig.
Jag skulle nog vara utmärkt att anställa för ett jobb. Jag är nästan aldrig sjuk och går väldigt sällan hem. Bara så ni vet.
Jag gick och la mig och kände mig bättre efter ett tag.
Jag var på mitt rum nästan hela tiden för att jag inte ville smitta någon.
Jag såg på filmtrailers och två filmer vill jag väldigt gärna se.
"9" och "Inglorious Basterds".
Vid åtta kom Marys systrar och deras män. Vi åt brownies och dom sjöng för mig. Jag fick till och med paket.
(Nedan är alla mina paket, brev med pengar är inte inräknade).
Efter att dom hade gått såg jag på "Torkel i knipa" som klippen är ifrån.
Be om hjälp
Torkel tar öl
Quong
Det här kommer att bli en födelsedag jag sent kommer att glömma.
tisdag 24 februari 2009
Dag 268: *Cough*Cough*
Om ett par timmar har jag levt sjutton år på jorden, det känns inte alls som det.
Jag är sjuk. Larry säger indirekt att jag borde åka till sjukhuset.
Jag ser på Obama's Adress to Congress och för det första så måste jag säga "Woow"! Det förvånar mig att jag kan se på det lika snabbt som en TV.
För det andra verkar han väldigt smart. Alla ställer sig upp och applåderar mest hela tiden vilket gör att han ser mäktig ut.
Jag är sjuk. Larry säger indirekt att jag borde åka till sjukhuset.
Jag ser på Obama's Adress to Congress och för det första så måste jag säga "Woow"! Det förvånar mig att jag kan se på det lika snabbt som en TV.
För det andra verkar han väldigt smart. Alla ställer sig upp och applåderar mest hela tiden vilket gör att han ser mäktig ut.
måndag 23 februari 2009
Dag 265-266: Sweetheart Sickness
Vissa personer förtjänar inte att få spela Wii.
Klockan var för tidigt att vara uppe en söndagsmorgon och det stod en amerikansk brat framför mig och spelade virtuella sporter.
Jag låg obekvämt i en TV-stol och tittade på.
Jag frös röven av mig och hade ont i hela kroppen. Jag spelade lite med ungjäveln som trodde han ägde världen. Han hade en dum teknik som fungerade när det gällde bowling och det skröt han över. Han snurrade ett helt varv när han kastade iväg klotet istället för ett kvarts.
Sen fattade han inte hur tennis fungerade. Jesus fucking Christ liksom, mina femåriga syskon fattar ju bättre men dom skryter ju inte om hur intelligenta dom är. Gosh alltså!
Jag var där en timme till och sen blev det för kallt för att stanna och jag ville hem.
Brandyn gav mig skjuts tillbaka och jag var tacksam. Min rygg tog kol på mig.
Jag gick in och det var en lapp på bordet; "Fred, We're at Doug's and Peggy's".
Jag hällde upp en skål med mjölk och Coco-Pops (fastän det inte heter så), sen kirrade jag ett glas apelsinjuice. Pimpin' pimpin'...
Jag mådde lite bättre och när jag ätit upp så kom dom hem.
Jag gick till mitt rum för att bli varm och det fungerade inte.
Vid middagen var jag iskall och kunde knappt trycka i mig hamburgarna som serverades.
Jag var iskall och min hals gjorde extremt ont. Jag hade fått "mucus" eller slem som vi svenskar skulle säga. Det är inte sämre än att ha ont i halsen, men när man börjar hosta och inte kan få upp slemmet så är det inte direkt bättre.
Jag la mig vid tio och somnade vid elva.
Let's rewind time 28 hours.
Det var Sweetheart och jag var hemma hos Shannon och spelade GH4.
Jag visste inte när kröningen av kungarna och drottningarna var, så jag fick gå ut från hans hus (som ligger femtio meter från skolan) för att se hur allt låg till.
Det var släkt vid sju så jag var kvar i huset en halvtimme till. Jag såg att det var tänt vid halv åtta och jag begav mig dit. Det var fler föräldrar än elever och jag tror det berodde på att dom ville se vem som vann.
Enligt mig var det väldigt cheesy, men that's once again America.
Jag dansade sen tills jag blev hungrig och åt en pizza slice. Jag mådde inte bättre av det. Jag var hungrig och visste inte vad jag kunde göra för att döda min hunger.
Jag dansade som sagt... Mest hela tiden och det var kul.
Vill inte skriva det här men man måste ha varit där för att uppskatta det.
Klockan elva så var det hela slut.
Brandyn hade frågat om jag ville sova över hos honom. Jag sa "Yes" och hade därmed gjort det dummaste beslutet under kvällen.
Jag väntade på att han skulle komma ut från toaletten och kännde att jag knappt stå upp för att min rygg gjorde så jävla ont. Jag kände att jag inte kunde ligga ner heller vilket inte gjorde saken bättre. Efter en lång stund lämmnade jag, Brandyn, Erika och Sid (!) skolan i Brandyns bil.
Ryggen kändes inte ett dugg bättre av att sitta ner i det trånga baksätet.
Vi åkte förbi brandstationen (ja, det finns en i Allen), där Brandyn trodde att han var tvungen att städa. Det hade varit en fest där som han skulle spelat på med sitt band men eftersom att han hade varit på dansen så kunde han inte det.
Det var fulla människor där och dom stannade kvar extremt länge eftersom att Brandyn började prata med dom.
Arrgh! Palla.
Min rygg gjorde så jävla ont och det enda sittplatsen jag hittade var på ett bord...
Dom stannade där i över en halvtimme och jag trodde att det skulle vara mer som tio minuter. Efter att tag hittade jag en stol som var en räddning. Ahh.
Sen åkte vi hem till Brandyn. Klockan var nu runt tolv.
Vi skulle se filmen "The Rocker", men det var något fel på disken så det gick inte. Vi såg istället "Across the Universe". Ingen höjdare till film måste jag säga.
Sid sjunger The Beatles låt "Revolution" ibland vilket gör att man hatar honom ännu mer. Det han sjunger är "You say you want a revolution", men han använder inte dom orden. Och han sjunger som en fucking poser med wannabe gulligull röst. Grr.
Jag somnade i mitten av filmen och hoppades att inte bli ensam lämnad i samma rum som Sid. Som tur var somnade alla ungefär samtidigt men stolen jag sov i var sjukt obekväm.
Visst, det är en stol som inte är meningen att man ska sova i, men ryggvärken gick över ganska direkt då jag la mig i den, så jag trodde att jag kunde sova bekvämt i den.
Brandyn erbjöd sovkläder som jag tog emot. Jag fick ett tunt linne och AC/DC PJ-brallor, vilket gjorde att jag frös ihjäl ännu mer.
Värt att nämna är kanske att det inte snöar här och att det knappt ligger någon snö på marken, men det är ändå kallt.
Vid två hade alla somnat.
Jag vaknade ett antal gånger i kanske enminutersomgångar, det berodde på att jag helt enkelt mådde fysiskt dåligt. Ryggen, halsen och benen.
Jag såg ett rött ljus i rummet av soluppgången och insåg att det var alldeles för tidigt att vara uppe. Vackert var det i alla fall.
Jag började att höra ljud vid vad jag gissade var klockan sju. Det var fler personer än Brandyns föräldrar, tänkte jag och hade rätt. Jag ignorerade ljudet och försökte att somna om. Det var fyra vuxna där och tre barn. Barnen hette Noah, Noel och Hope(!). Jag vet inte vilka föräldrarna var men jag drog fördomliga slutsatser.
Alla var vakna tillslut och vi spelade GTA IV.
Noah ville spela Wii.
Fredagens adjö;
"Late night with Conan O'Brien"
Jag såg sista avsnittet häromdagen och det mesta var gamla klipp. Det gjorde inget. Conan har gjort sitt TV-program i sexton år nu. Jag blir sjutton på onsdag. Jag hoppas att jag en gång kan spendera en persons livstid i något jag älskar...
Klockan var för tidigt att vara uppe en söndagsmorgon och det stod en amerikansk brat framför mig och spelade virtuella sporter.
Jag låg obekvämt i en TV-stol och tittade på.
Jag frös röven av mig och hade ont i hela kroppen. Jag spelade lite med ungjäveln som trodde han ägde världen. Han hade en dum teknik som fungerade när det gällde bowling och det skröt han över. Han snurrade ett helt varv när han kastade iväg klotet istället för ett kvarts.
Sen fattade han inte hur tennis fungerade. Jesus fucking Christ liksom, mina femåriga syskon fattar ju bättre men dom skryter ju inte om hur intelligenta dom är. Gosh alltså!
Jag var där en timme till och sen blev det för kallt för att stanna och jag ville hem.
Brandyn gav mig skjuts tillbaka och jag var tacksam. Min rygg tog kol på mig.
Jag gick in och det var en lapp på bordet; "Fred, We're at Doug's and Peggy's".
Jag hällde upp en skål med mjölk och Coco-Pops (fastän det inte heter så), sen kirrade jag ett glas apelsinjuice. Pimpin' pimpin'...
Jag mådde lite bättre och när jag ätit upp så kom dom hem.
Jag gick till mitt rum för att bli varm och det fungerade inte.
Vid middagen var jag iskall och kunde knappt trycka i mig hamburgarna som serverades.
Jag var iskall och min hals gjorde extremt ont. Jag hade fått "mucus" eller slem som vi svenskar skulle säga. Det är inte sämre än att ha ont i halsen, men när man börjar hosta och inte kan få upp slemmet så är det inte direkt bättre.
Jag la mig vid tio och somnade vid elva.
Let's rewind time 28 hours.
Det var Sweetheart och jag var hemma hos Shannon och spelade GH4.
Jag visste inte när kröningen av kungarna och drottningarna var, så jag fick gå ut från hans hus (som ligger femtio meter från skolan) för att se hur allt låg till.
Det var släkt vid sju så jag var kvar i huset en halvtimme till. Jag såg att det var tänt vid halv åtta och jag begav mig dit. Det var fler föräldrar än elever och jag tror det berodde på att dom ville se vem som vann.
Enligt mig var det väldigt cheesy, men that's once again America.
Jag dansade sen tills jag blev hungrig och åt en pizza slice. Jag mådde inte bättre av det. Jag var hungrig och visste inte vad jag kunde göra för att döda min hunger.
Jag dansade som sagt... Mest hela tiden och det var kul.
Vill inte skriva det här men man måste ha varit där för att uppskatta det.
Klockan elva så var det hela slut.
Brandyn hade frågat om jag ville sova över hos honom. Jag sa "Yes" och hade därmed gjort det dummaste beslutet under kvällen.
Jag väntade på att han skulle komma ut från toaletten och kännde att jag knappt stå upp för att min rygg gjorde så jävla ont. Jag kände att jag inte kunde ligga ner heller vilket inte gjorde saken bättre. Efter en lång stund lämmnade jag, Brandyn, Erika och Sid (!) skolan i Brandyns bil.
Ryggen kändes inte ett dugg bättre av att sitta ner i det trånga baksätet.
Vi åkte förbi brandstationen (ja, det finns en i Allen), där Brandyn trodde att han var tvungen att städa. Det hade varit en fest där som han skulle spelat på med sitt band men eftersom att han hade varit på dansen så kunde han inte det.
Det var fulla människor där och dom stannade kvar extremt länge eftersom att Brandyn började prata med dom.
Arrgh! Palla.
Min rygg gjorde så jävla ont och det enda sittplatsen jag hittade var på ett bord...
Dom stannade där i över en halvtimme och jag trodde att det skulle vara mer som tio minuter. Efter att tag hittade jag en stol som var en räddning. Ahh.
Sen åkte vi hem till Brandyn. Klockan var nu runt tolv.
Vi skulle se filmen "The Rocker", men det var något fel på disken så det gick inte. Vi såg istället "Across the Universe". Ingen höjdare till film måste jag säga.
Sid sjunger The Beatles låt "Revolution" ibland vilket gör att man hatar honom ännu mer. Det han sjunger är "You say you want a revolution", men han använder inte dom orden. Och han sjunger som en fucking poser med wannabe gulligull röst. Grr.
Jag somnade i mitten av filmen och hoppades att inte bli ensam lämnad i samma rum som Sid. Som tur var somnade alla ungefär samtidigt men stolen jag sov i var sjukt obekväm.
Visst, det är en stol som inte är meningen att man ska sova i, men ryggvärken gick över ganska direkt då jag la mig i den, så jag trodde att jag kunde sova bekvämt i den.
Brandyn erbjöd sovkläder som jag tog emot. Jag fick ett tunt linne och AC/DC PJ-brallor, vilket gjorde att jag frös ihjäl ännu mer.
Värt att nämna är kanske att det inte snöar här och att det knappt ligger någon snö på marken, men det är ändå kallt.
Vid två hade alla somnat.
Jag vaknade ett antal gånger i kanske enminutersomgångar, det berodde på att jag helt enkelt mådde fysiskt dåligt. Ryggen, halsen och benen.
Jag såg ett rött ljus i rummet av soluppgången och insåg att det var alldeles för tidigt att vara uppe. Vackert var det i alla fall.
Jag började att höra ljud vid vad jag gissade var klockan sju. Det var fler personer än Brandyns föräldrar, tänkte jag och hade rätt. Jag ignorerade ljudet och försökte att somna om. Det var fyra vuxna där och tre barn. Barnen hette Noah, Noel och Hope(!). Jag vet inte vilka föräldrarna var men jag drog fördomliga slutsatser.
Alla var vakna tillslut och vi spelade GTA IV.
Noah ville spela Wii.
Fredagens adjö;
"Late night with Conan O'Brien"
Jag såg sista avsnittet häromdagen och det mesta var gamla klipp. Det gjorde inget. Conan har gjort sitt TV-program i sexton år nu. Jag blir sjutton på onsdag. Jag hoppas att jag en gång kan spendera en persons livstid i något jag älskar...
fredag 20 februari 2009
Dag 264: En örly börfdajdinärr
Yoyoyo.
Idag åkte vi till Sioux City för att fira Mary och min födelsedag. (Hon fyller år på lördag, och jag på onsdag). Så vi åkte till Olive Garden. Jag hade inte ätit biff under hela det här året och det slog mig att jag var extremt hungrig på det.
Mixed Grill blev det. Mmm. Delicious.
Sen kom det servitriser som sjöng för mig. Inte för Mary för det var hon som hade fixat det. lol.
Det var jag, Shannon, Marys syster och henne, och Larry, och det var trevligt.
Efter måltiden åkte vi till Wal-Mart.
Jag köpte två 12-pack läsk, shampoo, tandkräm, ny tandborste och proteinpulver till efter trackdagar.
It's time to bulk the fuck up!
Jag köpte två skjortor till morgondagens Sweetheart (som är dans/associerat till alla hjärtans dag).
Jag har ingen dejt, men kommer att gå dit ändå för att ha kuligare än att inte göra nåt.
Jag fick reda på att min dejt till balen inte kan gå för att hon har för dåliga betyg, men that's life. Live and let die, va? rofl.
Anyways, my point is that I look extremely handsome in a shirt.
Och det var dagen.
Dagens Youtube;
Swedish Boys (Favorit i repris!)
Idag åkte vi till Sioux City för att fira Mary och min födelsedag. (Hon fyller år på lördag, och jag på onsdag). Så vi åkte till Olive Garden. Jag hade inte ätit biff under hela det här året och det slog mig att jag var extremt hungrig på det.
Mixed Grill blev det. Mmm. Delicious.
Sen kom det servitriser som sjöng för mig. Inte för Mary för det var hon som hade fixat det. lol.
Det var jag, Shannon, Marys syster och henne, och Larry, och det var trevligt.
Efter måltiden åkte vi till Wal-Mart.
Jag köpte två 12-pack läsk, shampoo, tandkräm, ny tandborste och proteinpulver till efter trackdagar.
It's time to bulk the fuck up!
Jag köpte två skjortor till morgondagens Sweetheart (som är dans/associerat till alla hjärtans dag).
Jag har ingen dejt, men kommer att gå dit ändå för att ha kuligare än att inte göra nåt.
Jag fick reda på att min dejt till balen inte kan gå för att hon har för dåliga betyg, men that's life. Live and let die, va? rofl.
Anyways, my point is that I look extremely handsome in a shirt.
Och det var dagen.
Dagens Youtube;
Swedish Boys (Favorit i repris!)
torsdag 19 februari 2009
Dag 263: Things are going swell for Mr. Nyman
Igår var jag på utflykt. Uplägget var att alla sixth- och fifth graders i Allen åkte till ett musikmuseum en gång vartannat år.
Dom som hade bytt skola eller inte fått chansen att åka dit fick göra så om dom hade musik. Jag och dom andra utbytesstudenterna tillhörde gruppen som inte hade fått chansen att göra det.
Jag ska även nämna att Milica är i Hawaii, och hon har inte något musikassocierat ämne heller, så hon kunde inte åka med i vilket fall...
Hursomhelst.
Jag vaknade klockan 7.30 och hann duscha för att jag är bäst.
Sen kom jag till skolan och väntade.
Efter en timme så åkte vi iväg med Mr. Lacy, musikläraren.
Vi åkte inte skolbussen som småungarna, men vi åkte skåpbil(?), "vanen", familjebilen, storbilen?, jag har ingen aning om hur jag ska översätta, men dom kallade den "the van"...
Det var inte den bästa resan jag haft kan man säga, eftersom att alla i the van var retarderade. En tjock tolvåring frågade varför jag aldrig pratar. Det här ar inte första gången jag hör det, men det överrasskar mig lika mycket varje gång. Klart jag snackar med folk, bara inte med tjocka tolvåringar eller personer som inte intresserar mig (personer under freshmengraden).
-I'm tired and don't wanna talk, blev mitt svar till grabben.
-Well so am I, I've been up since two, and I'm talking.
Good for you kiddo.
Sid och Sue var med på den här resan också, vilket inte gjorde något bättre. Dom är ihop och beter sig som tioåringar på crack. Att Sid är bög gör inte saken direkt bättre. Idag hade han en rosa t-shirt ett antal storlekar för stor som påminde om en rentvättad grunge t-shirt för 90-talshoror.
Mary hatar att dom är tillsammans och Sue pratar inte med henne längre. Mary sa att hon hade upptäckt att Sid hade använt hennes foundation när han bodde här. Kom igen liksom, är han inte gay så är han metrosexuell i alla fall...
(Jag har inget emot homosexuella överhuvudtaget, det folk gör reflekterar på vilka värderingar de har, det Sid har gjort drar ner honom så enormt (samma sak gäller för tjocka personer).
Apropå metro... det är det bästa som finns att göra en vardagsmorgon, att läsa en fet Metro och att ingen stör mig.
Ahh. Life on a stick.
Då vi närmade oss museet var jag gladare. Jag fick lyssna på min kompis Tylers iPod och vi diskuterade musik. Trevligt.
Vi delade upp oss i två grupper av dom som var i the van. Den tjocka tolvåringen, Tyler och jag var i samma grupp. Som vanligt visste jag inte varför vi delade upp oss, men det var väl bara att följa efter the main stream, så att säga...
Vi hade kommit till musikmuseet.
Min grupp var med the sixth graders, vilket var bra för att dom var aningen mer mogna än dom andra...
Vi blev guidade av en tant som hade kort hår och coca-colaburksbottnar till glasögon.
Det kändes som om att hon hade fått lite för mycket tid på händerna för att hon kunde spela alla instrumenten bättre än vad folk kan spela "Through the Fire and Flames" på GH, Expert.
Dom hade klavikord som var 400 år gamla och ljudet av dom är ju fan underbara.
Sen hade dom en nickelodeon som jag lätt kommer att köpa när jag blir rik som ett troll. Fuck iTunes och alla modernigheter liksom.
Hon visade oss runt i museet och det finns en del knäppa instrument kan jag säga... Typ Fioler som man kan ha i fickan och harpgitarrer med 21 strängar. Intressant, trots att jag inte kan spela något.
Men vissla... Det kan jag!
Under rundturen började tjejerna ta på mig och säga hej. En tjej såg på mig med uppspärrade ögon och sa;
-I really like your sweater, och så drog hon fingret på den under halva turen...
Okay... Creeper.
Jag kan känna igen mig när jag var elva bast, klart att ju äldre och större man var desto coolare var man, men idag insåg jag vilken fjant man var genom att se på dom.
Vi käkade på McDonald's och tro det eller ej, men det var min första Bic Mac i USA.
Äppelpajen var totalt värdelös, den goda krispiga friterade utsidan finns nog inte mer. Istället var det något nyttigt skit som smakade papper med kanel.
Dagen fortsatte med att vi åkte till ett annat museum, det här gången handlade det om South Dakota (för det var där vi befann oss). Det var allt från dinosaurier, uppstoppade djur till Indianer.
Jag lärde mig att hästen först kom till USA då spanjorerna kom med den. Glaspärlor var det samma sak med.
Barnen följde fortfarande efter mig, och jag var "den coola utbytesstudenten", lol.
Det är som när jag på BR och plockar upp en leksak (fråga inte vad jag gör där, men mitt inre barn kommer nog aldrig att dö) och det står ett barn bredvid. Efter att jag lägger tillbaka
leksaken plockar ungen också upp den... Hmm...
Monkey see. Monkey do.
Sen åkte vi hem!
Jag tror inte att folk ser mig som den tråkiga, tysta utlänningen längre, för varför ska de?
Jag fick dessutom en tjejs msn som jag faktiskt chattar med just nu. Hennes familj funderar på att skaffa en utbytesstudent också, hoppas att jag har påverkat lite...
(Nedan är idag)
Idag har det varit en bra dag. Försov mig men kom inte försent.
Jag är klar med det mesta med job shadowing, ska bara göra en muntlig grej på min födelsedag om vad jag gjorde.
Fick ett paket idag som jag antar är till 25 februari.
I paketet ligger det en DVD och Ahlgrens bilar om jag läste rätt på mammas blogg.
Känns skönt att byta från Reese's pices ett tag, öhöhöhöh.
Jag hittade farmors oskickade brev igår och bör skriva ett nytt och skicka... ^.^ sorry, men det kommer.
Googlade "new music raido" i måndags.
Fick upp Yahoo!'s raido som var överraskande bra. Dom hade stationer för varje musikstil och dagens musik var som jag hade förväntat mig, så jag har inte missat allt för mycket.
Dagens Jesusbild;
Ahh.... That's our Jesus!
Dom som hade bytt skola eller inte fått chansen att åka dit fick göra så om dom hade musik. Jag och dom andra utbytesstudenterna tillhörde gruppen som inte hade fått chansen att göra det.
Jag ska även nämna att Milica är i Hawaii, och hon har inte något musikassocierat ämne heller, så hon kunde inte åka med i vilket fall...
Hursomhelst.
Jag vaknade klockan 7.30 och hann duscha för att jag är bäst.
Sen kom jag till skolan och väntade.
Efter en timme så åkte vi iväg med Mr. Lacy, musikläraren.
Vi åkte inte skolbussen som småungarna, men vi åkte skåpbil(?), "vanen", familjebilen, storbilen?, jag har ingen aning om hur jag ska översätta, men dom kallade den "the van"...
Det var inte den bästa resan jag haft kan man säga, eftersom att alla i the van var retarderade. En tjock tolvåring frågade varför jag aldrig pratar. Det här ar inte första gången jag hör det, men det överrasskar mig lika mycket varje gång. Klart jag snackar med folk, bara inte med tjocka tolvåringar eller personer som inte intresserar mig (personer under freshmengraden).
-I'm tired and don't wanna talk, blev mitt svar till grabben.
-Well so am I, I've been up since two, and I'm talking.
Good for you kiddo.
Sid och Sue var med på den här resan också, vilket inte gjorde något bättre. Dom är ihop och beter sig som tioåringar på crack. Att Sid är bög gör inte saken direkt bättre. Idag hade han en rosa t-shirt ett antal storlekar för stor som påminde om en rentvättad grunge t-shirt för 90-talshoror.
Mary hatar att dom är tillsammans och Sue pratar inte med henne längre. Mary sa att hon hade upptäckt att Sid hade använt hennes foundation när han bodde här. Kom igen liksom, är han inte gay så är han metrosexuell i alla fall...
(Jag har inget emot homosexuella överhuvudtaget, det folk gör reflekterar på vilka värderingar de har, det Sid har gjort drar ner honom så enormt (samma sak gäller för tjocka personer).
Apropå metro... det är det bästa som finns att göra en vardagsmorgon, att läsa en fet Metro och att ingen stör mig.
Ahh. Life on a stick.
Då vi närmade oss museet var jag gladare. Jag fick lyssna på min kompis Tylers iPod och vi diskuterade musik. Trevligt.
Vi delade upp oss i två grupper av dom som var i the van. Den tjocka tolvåringen, Tyler och jag var i samma grupp. Som vanligt visste jag inte varför vi delade upp oss, men det var väl bara att följa efter the main stream, så att säga...
Vi hade kommit till musikmuseet.
Min grupp var med the sixth graders, vilket var bra för att dom var aningen mer mogna än dom andra...
Vi blev guidade av en tant som hade kort hår och coca-colaburksbottnar till glasögon.
Det kändes som om att hon hade fått lite för mycket tid på händerna för att hon kunde spela alla instrumenten bättre än vad folk kan spela "Through the Fire and Flames" på GH, Expert.
Dom hade klavikord som var 400 år gamla och ljudet av dom är ju fan underbara.
Sen hade dom en nickelodeon som jag lätt kommer att köpa när jag blir rik som ett troll. Fuck iTunes och alla modernigheter liksom.
Hon visade oss runt i museet och det finns en del knäppa instrument kan jag säga... Typ Fioler som man kan ha i fickan och harpgitarrer med 21 strängar. Intressant, trots att jag inte kan spela något.
Men vissla... Det kan jag!
Under rundturen började tjejerna ta på mig och säga hej. En tjej såg på mig med uppspärrade ögon och sa;
-I really like your sweater, och så drog hon fingret på den under halva turen...
Okay... Creeper.
Jag kan känna igen mig när jag var elva bast, klart att ju äldre och större man var desto coolare var man, men idag insåg jag vilken fjant man var genom att se på dom.
Vi käkade på McDonald's och tro det eller ej, men det var min första Bic Mac i USA.
Äppelpajen var totalt värdelös, den goda krispiga friterade utsidan finns nog inte mer. Istället var det något nyttigt skit som smakade papper med kanel.
Dagen fortsatte med att vi åkte till ett annat museum, det här gången handlade det om South Dakota (för det var där vi befann oss). Det var allt från dinosaurier, uppstoppade djur till Indianer.
Jag lärde mig att hästen först kom till USA då spanjorerna kom med den. Glaspärlor var det samma sak med.
Barnen följde fortfarande efter mig, och jag var "den coola utbytesstudenten", lol.
Det är som när jag på BR och plockar upp en leksak (fråga inte vad jag gör där, men mitt inre barn kommer nog aldrig att dö) och det står ett barn bredvid. Efter att jag lägger tillbaka
leksaken plockar ungen också upp den... Hmm...
Monkey see. Monkey do.
Sen åkte vi hem!
Jag tror inte att folk ser mig som den tråkiga, tysta utlänningen längre, för varför ska de?
Jag fick dessutom en tjejs msn som jag faktiskt chattar med just nu. Hennes familj funderar på att skaffa en utbytesstudent också, hoppas att jag har påverkat lite...
(Nedan är idag)
Idag har det varit en bra dag. Försov mig men kom inte försent.
Jag är klar med det mesta med job shadowing, ska bara göra en muntlig grej på min födelsedag om vad jag gjorde.
Fick ett paket idag som jag antar är till 25 februari.
I paketet ligger det en DVD och Ahlgrens bilar om jag läste rätt på mammas blogg.
Känns skönt att byta från Reese's pices ett tag, öhöhöhöh.
Jag hittade farmors oskickade brev igår och bör skriva ett nytt och skicka... ^.^ sorry, men det kommer.
Googlade "new music raido" i måndags.
Fick upp Yahoo!'s raido som var överraskande bra. Dom hade stationer för varje musikstil och dagens musik var som jag hade förväntat mig, så jag har inte missat allt för mycket.
Dagens Jesusbild;
Ahh.... That's our Jesus!
tisdag 17 februari 2009
Dag 261: Catch The Day Bitch!!!
Klockan är halv ett och jag är inte trött, jag ser därför ingen mening med att sova.
Jag var inne på Facebook och så att Sid hade varit på konsert och grejer med kompisar. Kompisar som jag hade. Visst är dom fortfarande mina kompisar, men jag har bara inte snackat med dom på ett tag.
Idag börjar livet. Jag vill inte se tillbaka på det här året och ångrat mig för att jag inte gjort de saker jag velat. Jag har räknat ut att jag spenderar lika mycket tid i skolan där jag är social som jag gör hemma och inte gör ett piss.
Dags att göra de saker jag vill och inget ska stå i vägen för det. Speciellt inte en liten pussy till fransman.
Nattens låtar;
Welcome to the Jungle, Guns N' Roses
Two-Timing Touch and Broken Bones, The Hives
Never Say Die, Black Sabbath
Master Exploder, Tenacious D
Beat on the Brat, The Ramones.
Grrrr.
Jag var inne på Facebook och så att Sid hade varit på konsert och grejer med kompisar. Kompisar som jag hade. Visst är dom fortfarande mina kompisar, men jag har bara inte snackat med dom på ett tag.
Idag börjar livet. Jag vill inte se tillbaka på det här året och ångrat mig för att jag inte gjort de saker jag velat. Jag har räknat ut att jag spenderar lika mycket tid i skolan där jag är social som jag gör hemma och inte gör ett piss.
Dags att göra de saker jag vill och inget ska stå i vägen för det. Speciellt inte en liten pussy till fransman.
Nattens låtar;
Welcome to the Jungle, Guns N' Roses
Two-Timing Touch and Broken Bones, The Hives
Never Say Die, Black Sabbath
Master Exploder, Tenacious D
Beat on the Brat, The Ramones.
Grrrr.
måndag 16 februari 2009
Dag 261: I was wrong...
so very wrong...
Jag trodde all musik som gjordes numera var skit. Nu var fallet inte så.
Jag sitter här och browsar igenom Vh1's musikvideos efter att ha sett på The Beatles och Queens musikvideor på Youtube.
Ja, dom kommer ju aldrig att kunna att bli slagna av något band/artist, men jag kan nu säga att jag hade fel. Det finns fortfarande bra musik kan jag säga.
Jag hittade en bra låt i listan. Sångaren låter lite för mesig och poserande för min del, vilket jag tycker att alla sångare gör numera, men det fungerade liksom bra. Videon visade att dom inte betedde sig som jävla posers heller vilket gjorde mig lite glad.
Anledningen till att jag började titta på musikvideor är för att det intresserar mig och jag skulle lätt kunna tänka mig att arbeta med det när jag blir vuxen. Tyvärr vet jag inte hur bra betalade det är, och konkurrensen är nog stor som fan.
Jag trodde all musik som gjordes numera var skit. Nu var fallet inte så.
Jag sitter här och browsar igenom Vh1's musikvideos efter att ha sett på The Beatles och Queens musikvideor på Youtube.
Ja, dom kommer ju aldrig att kunna att bli slagna av något band/artist, men jag kan nu säga att jag hade fel. Det finns fortfarande bra musik kan jag säga.
Jag hittade en bra låt i listan. Sångaren låter lite för mesig och poserande för min del, vilket jag tycker att alla sångare gör numera, men det fungerade liksom bra. Videon visade att dom inte betedde sig som jävla posers heller vilket gjorde mig lite glad.
Anledningen till att jag började titta på musikvideor är för att det intresserar mig och jag skulle lätt kunna tänka mig att arbeta med det när jag blir vuxen. Tyvärr vet jag inte hur bra betalade det är, och konkurrensen är nog stor som fan.
Dag 261: Our Cat Wilson
Jag kan nog relatera allt till South Park.
Titeln här är omgjord från när Bebe i South Park läste sin uppsats för klassen. Uppsatsen började med; "My cat Thumper...".
Alla killarna i klassen sa då "Wooooow". Det visade sig att Bebe hade fått bröst och killarna var bara intresserade av det. Avsnittet heter "Bebe's boobs destroyed society", och det är sant. Killarna beter sig som apor och slåss med stenar i en scen. Lustigt värre. Sevärt.
Anyhow... So I was like doing my homework when Wilson was chillin' in the chair next to me.
Jag knöglade ihop en boll av pappret jag skrev på och kastade det i hans stol. Han stirrade osäkert på den och nuddade den sakta...
Den åkte ner på golvet och han upprepade samma sak hela tiden tills han började jaga pappersbollen runt i hela köket.
Han har typ plastskydd på sina klor så man kan kittla på hans mage utan att få rivsår, men det har priset av att han går lite konstigt, vilket gjorde hans jakt ännu roligare. Hahaha.
Rofl.
Nä, nu är det vällan dags att spela lite plasttrummor.
Dagens kattbild;
Kommentera gärna (om det går) om hur söt han är så jag kan säga det till Mary. ^^
Titeln här är omgjord från när Bebe i South Park läste sin uppsats för klassen. Uppsatsen började med; "My cat Thumper...".
Alla killarna i klassen sa då "Wooooow". Det visade sig att Bebe hade fått bröst och killarna var bara intresserade av det. Avsnittet heter "Bebe's boobs destroyed society", och det är sant. Killarna beter sig som apor och slåss med stenar i en scen. Lustigt värre. Sevärt.
Anyhow... So I was like doing my homework when Wilson was chillin' in the chair next to me.
Jag knöglade ihop en boll av pappret jag skrev på och kastade det i hans stol. Han stirrade osäkert på den och nuddade den sakta...
Den åkte ner på golvet och han upprepade samma sak hela tiden tills han började jaga pappersbollen runt i hela köket.
Han har typ plastskydd på sina klor så man kan kittla på hans mage utan att få rivsår, men det har priset av att han går lite konstigt, vilket gjorde hans jakt ännu roligare. Hahaha.
Rofl.
Nä, nu är det vällan dags att spela lite plasttrummor.
Dagens kattbild;
Kommentera gärna (om det går) om hur söt han är så jag kan säga det till Mary. ^^
söndag 15 februari 2009
Dag 260: I learned alot by watching the Food Network
Jag vill ha en t-shirt som säger "Hug Me".
Den här helgen har jag gått upp vid tolv, sett på TV och spelat RuneScape.
Trotts min låga aktivitetsstatus har det faktiskt varit en av dom bättre helgerna.
Valentine's Day var ju lika onödig som vanligt när man inte har någon. *Snyft*.
Anyhow, jag antar att dom hade något slags relaterat tema på Food Network när jag kollade periodvis på det, för att dom hade cholkadtema på "Iron Chef".
I Amerika finns det så extremt dåliga maträtter men om man simplifierar och undviker allt dåligt finns det guldkorn som man måste prova.
Ost finns i allt, och jag frågade kompisar varför och svaret blev alltid lika hjärdött som; "But cheese is so good...".
Grilled Cheese är en maträtt jag kommer att ta med mig härifrån och göra själv. Tänk dig en varm macka. Med bara ost. Ost som har kommit från en engångsplastförpacking (kom jag precis på ett nytt ord?) som påminner starkt om McDonald's ost. Mmm.
Jag vill undersöka alla maträtter från hela världen, (kanske inte åsnepenisar då...).
Jag tror att Food Network inte bara är för feta personer i nätlinne framför TVn, nej, jag lärde mig ett och annat där.
Det var ett program om glass. Amerikanare spenderar miljarder dollarsh på glass, och Ben & Jerry's och Häagen Dazs är de största märkena
Häagen Dazs är ett påhittat namn och mannen som kom på det tjänade mer pengar på att hitta på att glassen kom från Europa fastän den egentligen kom från New York. Det var till och med kartor på Skandinavien på locket, vilket jag fann lustigt.
Under första veckan som Ben &Jerry skulle lansera sina glassar som dom delade dom ut gratis,så hade den den ena snubben skrivit ut fel datum på deras flygblad och dom var helt oförberedda när dom hade en lång kö utanför affären.
Det var en person som hade idén med att ha bitar av saker i glassen då när han var liten hade lagt kakbitar och godis i sin glass.
Båda glass förlagen medgav detta; Ben & Jerry's=Hippieglass, Häagen Dazs=Yuppieglass.
Sen var det ett program om konserverad-och fyst mat, eller "TV-dinner" om man så vill. Idén uppkom under krig i glasburkar från början, men eftersom att dom lätt gick sönder så blev det sen metall.
Dom nämnde en babyboom under 50-talet i Amerika, och jag tänkte varför det var så. Jag drog slutsatsen att folk hade kommit hem från kriget och ville slå ner sig för att fixa familj, därav den trevliga Amerikanska drömmen. I och med det så var fruarna hemma och kunde göra middagarna, och sen blev alla i världen lata och fetma och andra hälsorelaterade sjukdomar inträffade.
Idag har temat varit musik. yey...
Dagen var totalt ointressant bortsett från när vi åkte till Marys syster. Där fick jag spela Rock Band på deras Wii. Gitarren kändes ointressant då jag kunde spela platsttrummor istället.
Jag blev inte bra kan jag säga, men jag har lite taktsinne ändå...
Hon erbjöd att jag fick ta med dom hit och det gjorde jag. Tack.
Min kompis sa att han skulle låna ut hans elgura till mig också, jag frågade inte ens men jag är väl tacksam för det...
Jag har skapat min egen playlist på: http://www.playlist.com/, vilket är nice.
Jag tänkte dra igenom an massa bra artister som är homosar, men klockan är mycket.
Dagens artist;
Robert Halford, Judas Preist
Den här helgen har jag gått upp vid tolv, sett på TV och spelat RuneScape.
Trotts min låga aktivitetsstatus har det faktiskt varit en av dom bättre helgerna.
Valentine's Day var ju lika onödig som vanligt när man inte har någon. *Snyft*.
Anyhow, jag antar att dom hade något slags relaterat tema på Food Network när jag kollade periodvis på det, för att dom hade cholkadtema på "Iron Chef".
I Amerika finns det så extremt dåliga maträtter men om man simplifierar och undviker allt dåligt finns det guldkorn som man måste prova.
Ost finns i allt, och jag frågade kompisar varför och svaret blev alltid lika hjärdött som; "But cheese is so good...".
Grilled Cheese är en maträtt jag kommer att ta med mig härifrån och göra själv. Tänk dig en varm macka. Med bara ost. Ost som har kommit från en engångsplastförpacking (kom jag precis på ett nytt ord?) som påminner starkt om McDonald's ost. Mmm.
Jag vill undersöka alla maträtter från hela världen, (kanske inte åsnepenisar då...).
Jag tror att Food Network inte bara är för feta personer i nätlinne framför TVn, nej, jag lärde mig ett och annat där.
Det var ett program om glass. Amerikanare spenderar miljarder dollarsh på glass, och Ben & Jerry's och Häagen Dazs är de största märkena
Häagen Dazs är ett påhittat namn och mannen som kom på det tjänade mer pengar på att hitta på att glassen kom från Europa fastän den egentligen kom från New York. Det var till och med kartor på Skandinavien på locket, vilket jag fann lustigt.
Under första veckan som Ben &Jerry skulle lansera sina glassar som dom delade dom ut gratis,så hade den den ena snubben skrivit ut fel datum på deras flygblad och dom var helt oförberedda när dom hade en lång kö utanför affären.
Det var en person som hade idén med att ha bitar av saker i glassen då när han var liten hade lagt kakbitar och godis i sin glass.
Båda glass förlagen medgav detta; Ben & Jerry's=Hippieglass, Häagen Dazs=Yuppieglass.
Sen var det ett program om konserverad-och fyst mat, eller "TV-dinner" om man så vill. Idén uppkom under krig i glasburkar från början, men eftersom att dom lätt gick sönder så blev det sen metall.
Dom nämnde en babyboom under 50-talet i Amerika, och jag tänkte varför det var så. Jag drog slutsatsen att folk hade kommit hem från kriget och ville slå ner sig för att fixa familj, därav den trevliga Amerikanska drömmen. I och med det så var fruarna hemma och kunde göra middagarna, och sen blev alla i världen lata och fetma och andra hälsorelaterade sjukdomar inträffade.
Idag har temat varit musik. yey...
Dagen var totalt ointressant bortsett från när vi åkte till Marys syster. Där fick jag spela Rock Band på deras Wii. Gitarren kändes ointressant då jag kunde spela platsttrummor istället.
Jag blev inte bra kan jag säga, men jag har lite taktsinne ändå...
Hon erbjöd att jag fick ta med dom hit och det gjorde jag. Tack.
Min kompis sa att han skulle låna ut hans elgura till mig också, jag frågade inte ens men jag är väl tacksam för det...
Jag har skapat min egen playlist på: http://www.playlist.com/, vilket är nice.
Jag tänkte dra igenom an massa bra artister som är homosar, men klockan är mycket.
Dagens artist;
Robert Halford, Judas Preist
fredag 13 februari 2009
257: Detta har hänt .5
Det har varit ena bra tre dagar sen jag skrev sist.
Onsdag:
Vi ringde fotografen som jag och Ashlee skulle praoa hos. Allt gick som smort och vi skulle gå dit fredag den trettonde (oh no!).
Jag var dock tvungna att fixa med alla pappren till skiten vilket var lite småtufft eftersom att jag inte hade informationen.
Jag kan dra igenom om vad jag håller på med på lektionerna för det var ett tag sen.
English-"läser" Giants in the Earth (boken om norrmän som slog sig ner i Nebraskatrakterna), och ja, dom spöade skiten ur irländarna.
World History- Världen har trätt in i renässansen.
Computer Apps.- Power Point-presentationer omm olika grejer.
Vi skulle göra en om en kändis. Jag gjorde Paris Hilton (fattar ni? "gjorde", höhöh).
Läraren ville nog att vi skulle ta en tråkig gammal president, men ingen brydde sig om det. Presentationen jag gör nu är på Förenade arabemiraten (första gången jag hör landets namn på svenska).
Det ligger i mellanöstern och tjänar pengar på att sälja olja till USA t.ex. Dubai är det mest lockande med landet då ett av världens få 7-stjärniga hotel ligger där. Jag skulle väldigt gärna vilja åka dit.
Geography- Demografi och kultur.
Lunch.
Art- Blev precis klar med min byst i lera och nu gör vi collage.
American History- KKK och radikala republikaner.
Reality 101- Var intressant ett litet tag... vi fick göra ett långt test online om saker vi hade gjort/inte gjort/ om vi hade kunnat lära oss snabbt av att göra det eller ej/ hur bra vi hade kunnat göra det. Mitt resultat blev såhär;
Rätt bra? Antar jag? Eller?
Det nästa vi ska göra är nog jämföra ökning/arbetslöshet i olika yrken. Senaste lektionen var läraren och klassen inte där, så jag pratade med den andra klassen.
Slutsatsen blev inte mycket gjort...
Choir- Vi övar ingenting. Snackar mest på lektionerna och Mr. Lacy blir sur så att man blir rädd. Mycket snack och lite verkstad.
Efter skolan gjorde jag läxor, och vid åtta blev jag upphämtad av två tjejer och vi gick till min BFFs systers hus uppför gatan och såg på basket på TV.
Rätt lag vann.
Torsdag:
Samma lektioner som ovan. Jag fick min Senior t-shirt, tassel (tofs som wikipedias översättning blev), och något jag inte visste jag skulle få, ett halsband (låter så gay) med en skjöld där det stod ett A och FCN på baksidan. När vi fyllde i våra initialer visste jag inte att jag skulle få kedjorna, så jag brydde mig inte så mycket om vad jag skrev, därav Fred Carl Nyman.
Det var basketmatch i skolan på kvällen också, trevlans.
Devin och jag snackade och han "lärde" mig att spela elbas i bandrummet. Nån gång kommer jag klara av att spela ett instrument... Hoppas jag.
Kom hem stentrött och Larry frågade om det var ett bra game. Ja, sa jag och förklarde att bara killarna hade förlorat. Han frågade hur det kunde vara bra då om dom hade förlorat, och så log han. Jag tror att han är på bättringsvägen.
Innan jag la mig gjorde allt som behövdes för praoen dagen efter.
Fredag:
Vaknade och var stentröt samt iskall, ville inte göra nåt men ändå få Job Shadowingen avklarad.
Gick frusen till skolan, och det skulle ha snöat idag, men det var varmare idag än vad det hade varit.
Träffade Ashlee i skolan som skulle köra oss båda till placet.
Efter en halvtimmes drive kom vi dit och hon var nervös. Vi hade mycket att prata om på vägen dit vilket gladde mig, Jag sa att jag var glad att hon var med mig och hon tyckte detsamma.
Vi hade åkt till Puckett's Studio i Pender.
Vi gick in och receptionsten var den enda där. Dom skulle ha en fototagning (<--låter retarderat) men ungen som mannen skulle fotografera var sjuk. Fotografen kom in som vi kan kalla "Ken". Jag hade träffat honom en gång tidigare då han var i skolan för att ta gruppfoton. Han är halvsvensk, var lätt överviktig, hade skägg och glasögon. Min bild av en fotograf (kanske inte alla fotografer är halvsvenska dårå, hehe). Vi ställde några frågor direkt från ett papper som var ett av betygskraven, han tog väldigt lång tid på sig att svara men det gjorde inte mig nåt. Jag var trött. Efter frågorna visade Ken runt oss i byggnaden som hade varit en gammal spritaffär, och sen fick jag och Ashlee fotografera varandra i hans rum där man tar foton... Right... Anyhow, bilderna blev extremt bra och han förklarade RAW-formatet vilket verkar extremt bra, jag vill veta mer om allt om jag hade varit pigg och kunde fått mer saker demonstrerat för mig så att jag inte skulle ha somnat. Ken hade en feting systemkamera som han tog bort alla delarna. Han höll upp den avskalade kameran som han sa kostade 5000 dollarsh. Wowoiwa, det kan man ju köpa en bil för! S en retuscherade han våra bilder i Photoshop. Han tog bort finnar och gjorde bilderna perfekta. Jag har försökt med att kopiera en liten bit hudfärg och sätta den över en finne, men det har aldrig fungerat som jag vill. Jag tror inte att han var proffs på den men han var duktig på det, vilket gjorde att jag ville bli proffs, och nu när jag kom hem fixade jag en bild på mig, och det var inte så svårt... lol^^ Vid 12 var vi klara och jag tyckte att det var lagom. Det var kort dag i skolan idag men vi kom tillbaka i tid för sista lektionen. Jag och Ashlee kunde ha gått hem eftersom att vi var utskrivna från skolan denna dag men vi pallade inte ligga efter i anteckningarna i American History, så vi gick dit. Jag och min BFF skulle ha gått på bio imorgon, hennes pojkvän skulle följa med och en annan tjej från skolan, men den sistnämnda kunde inte och jag vill inte vara ett tredje hjul på Alla Hjärtans Dag. Jag har inget mer att säga nu, det här inlägget blev ganska långt. Tolv dagar kvar tills jag är sjutton. Ingen större skillnad. Jag känner mig i ett ålderlöst tillstånd. Eller något... Vad vet jag? Dagens låt; Another one bites the dust- Queen.
Onsdag:
Vi ringde fotografen som jag och Ashlee skulle praoa hos. Allt gick som smort och vi skulle gå dit fredag den trettonde (oh no!).
Jag var dock tvungna att fixa med alla pappren till skiten vilket var lite småtufft eftersom att jag inte hade informationen.
Jag kan dra igenom om vad jag håller på med på lektionerna för det var ett tag sen.
English-"läser" Giants in the Earth (boken om norrmän som slog sig ner i Nebraskatrakterna), och ja, dom spöade skiten ur irländarna.
World History- Världen har trätt in i renässansen.
Computer Apps.- Power Point-presentationer omm olika grejer.
Vi skulle göra en om en kändis. Jag gjorde Paris Hilton (fattar ni? "gjorde", höhöh).
Läraren ville nog att vi skulle ta en tråkig gammal president, men ingen brydde sig om det. Presentationen jag gör nu är på Förenade arabemiraten (första gången jag hör landets namn på svenska).
Det ligger i mellanöstern och tjänar pengar på att sälja olja till USA t.ex. Dubai är det mest lockande med landet då ett av världens få 7-stjärniga hotel ligger där. Jag skulle väldigt gärna vilja åka dit.
Geography- Demografi och kultur.
Lunch.
Art- Blev precis klar med min byst i lera och nu gör vi collage.
American History- KKK och radikala republikaner.
Reality 101- Var intressant ett litet tag... vi fick göra ett långt test online om saker vi hade gjort/inte gjort/ om vi hade kunnat lära oss snabbt av att göra det eller ej/ hur bra vi hade kunnat göra det. Mitt resultat blev såhär;
Kuder® Skills Assessment
|
Det nästa vi ska göra är nog jämföra ökning/arbetslöshet i olika yrken. Senaste lektionen var läraren och klassen inte där, så jag pratade med den andra klassen.
Slutsatsen blev inte mycket gjort...
Choir- Vi övar ingenting. Snackar mest på lektionerna och Mr. Lacy blir sur så att man blir rädd. Mycket snack och lite verkstad.
Efter skolan gjorde jag läxor, och vid åtta blev jag upphämtad av två tjejer och vi gick till min BFFs systers hus uppför gatan och såg på basket på TV.
Rätt lag vann.
Torsdag:
Samma lektioner som ovan. Jag fick min Senior t-shirt, tassel (tofs som wikipedias översättning blev), och något jag inte visste jag skulle få, ett halsband (låter så gay) med en skjöld där det stod ett A och FCN på baksidan. När vi fyllde i våra initialer visste jag inte att jag skulle få kedjorna, så jag brydde mig inte så mycket om vad jag skrev, därav Fred Carl Nyman.
Det var basketmatch i skolan på kvällen också, trevlans.
Devin och jag snackade och han "lärde" mig att spela elbas i bandrummet. Nån gång kommer jag klara av att spela ett instrument... Hoppas jag.
Kom hem stentrött och Larry frågade om det var ett bra game. Ja, sa jag och förklarde att bara killarna hade förlorat. Han frågade hur det kunde vara bra då om dom hade förlorat, och så log han. Jag tror att han är på bättringsvägen.
Innan jag la mig gjorde allt som behövdes för praoen dagen efter.
Fredag:
Vaknade och var stentröt samt iskall, ville inte göra nåt men ändå få Job Shadowingen avklarad.
Gick frusen till skolan, och det skulle ha snöat idag, men det var varmare idag än vad det hade varit.
Träffade Ashlee i skolan som skulle köra oss båda till placet.
Efter en halvtimmes drive kom vi dit och hon var nervös. Vi hade mycket att prata om på vägen dit vilket gladde mig, Jag sa att jag var glad att hon var med mig och hon tyckte detsamma.
Vi hade åkt till Puckett's Studio i Pender.
Vi gick in och receptionsten var den enda där. Dom skulle ha en fototagning (<--låter retarderat) men ungen som mannen skulle fotografera var sjuk. Fotografen kom in som vi kan kalla "Ken". Jag hade träffat honom en gång tidigare då han var i skolan för att ta gruppfoton. Han är halvsvensk, var lätt överviktig, hade skägg och glasögon. Min bild av en fotograf (kanske inte alla fotografer är halvsvenska dårå, hehe). Vi ställde några frågor direkt från ett papper som var ett av betygskraven, han tog väldigt lång tid på sig att svara men det gjorde inte mig nåt. Jag var trött. Efter frågorna visade Ken runt oss i byggnaden som hade varit en gammal spritaffär, och sen fick jag och Ashlee fotografera varandra i hans rum där man tar foton... Right... Anyhow, bilderna blev extremt bra och han förklarade RAW-formatet vilket verkar extremt bra, jag vill veta mer om allt om jag hade varit pigg och kunde fått mer saker demonstrerat för mig så att jag inte skulle ha somnat. Ken hade en feting systemkamera som han tog bort alla delarna. Han höll upp den avskalade kameran som han sa kostade 5000 dollarsh. Wowoiwa, det kan man ju köpa en bil för! S en retuscherade han våra bilder i Photoshop. Han tog bort finnar och gjorde bilderna perfekta. Jag har försökt med att kopiera en liten bit hudfärg och sätta den över en finne, men det har aldrig fungerat som jag vill. Jag tror inte att han var proffs på den men han var duktig på det, vilket gjorde att jag ville bli proffs, och nu när jag kom hem fixade jag en bild på mig, och det var inte så svårt... lol^^ Vid 12 var vi klara och jag tyckte att det var lagom. Det var kort dag i skolan idag men vi kom tillbaka i tid för sista lektionen. Jag och Ashlee kunde ha gått hem eftersom att vi var utskrivna från skolan denna dag men vi pallade inte ligga efter i anteckningarna i American History, så vi gick dit. Jag och min BFF skulle ha gått på bio imorgon, hennes pojkvän skulle följa med och en annan tjej från skolan, men den sistnämnda kunde inte och jag vill inte vara ett tredje hjul på Alla Hjärtans Dag. Jag har inget mer att säga nu, det här inlägget blev ganska långt. Tolv dagar kvar tills jag är sjutton. Ingen större skillnad. Jag känner mig i ett ålderlöst tillstånd. Eller något... Vad vet jag? Dagens låt; Another one bites the dust- Queen.
tisdag 10 februari 2009
Dag 254: Blah
Det var en bra dag i skolan idag.
Nu känner jag mig lätt förvirrad och vill sova.
Hej då.
Dagens Emodikt;
My broken heart is pounding.
Tjingeling.
Nu känner jag mig lätt förvirrad och vill sova.
Hej då.
Dagens Emodikt;
My broken heart is pounding.
Tjingeling.
måndag 9 februari 2009
Dag 253: Mondays, huh?
Jag skuttade glatt till skolan och märkte att det duggade.
Det var som en kall sommardag, vilket var varmt och mysigt. Vatten rann ner för gatorna och våren är nog på väg, trots att det var mulet ute.
"Idag ska jag vara extra snäll och social", tänkte jag.
Kom till skolan. Gav Milica min Geography-läxa som hon fick kopiera, sen satte jag mig och väntade på att klockan skulle ringa.
Så småningom gjorde den det och det var dags för English. Min BFF började snacka om Alla Hjärtans Dag, och jag konstaterade att jag tror att en massa personer tar livet av sig under den tiden, och att ingen av oss inte brydde oss om att slösa pengar heller...
Vid World History blev jag ett skvatt galen.
Vi hade ett prov som jag inte alls var förberedd på, men eftersom att vi får använda våra anteckningar och för att jag är pro på 1500-talets Europa med protestantism och kungar så svarade jag bra på allt.
Jag vet inte vad som har börjat hända men jag har börjat med att "skaka" med benet som dom flesta (min broder är ett exempel) tycker att irriterande.
Big deal då? Skaka med benet gör väl alla.
Kanske det. Grejen är bara att jag inte har gjort det på över två år, och det har blivit som ett tvång och det känns som om att déjà vu ligger i luften. Jag tror jag vet vad som gjorde att jag började med att göra det, men ändå inte.
Hmm.
Efter provet frågade Eric (tillbaka blick till efter footballsträningen då han körde hem mig).
- What's up Fred.
- Nothing. (Pissed as fuck).
Killen framför mig har ADHD och jag antar att han inte tar medicin för det. Han tar på mina böcker och är skadad i huvudet. Men tack vare Bush's "No child left behind" så har ju han rätt att lära sig i samma klassrum som vanliga personer.
Fuckking retards. Hela bunten.
Jag ville snacka med nån efter provet men inte nån hypad amerikans skitunge.
AAAAAAAAAAAAArrRRRRRRRRRRRRGGGGGGGGGGHHHHHHHHh!
Under Computer hade det lugnat sig, men folk som jag inte gillar hade visst en tendens att vilja ta på mig.
AAAAAAAAAAAAArrRRRRRRRRRRRRGGGGGGGGGGHHHHHHHHh!
Just leave me alone world!!!!!!!!!!!!!
Geography var faktiskt nice för jag fick prata med den enda person som förstår mig för tillfället. Han heter Devin och rökte knark förut, blev alkoholförgiftad vid 11-årsåldern och går på collegepartaj ibland
Trots det är han extremt smart och vi snackade om hur dumma i huvudet alla elever var.
Lättade lite att inte vara ensam om åsikter.
Vid lunch var mitt breakdown. Jag hade bara en låt i huvudet.
I Hate Myself and Want to Die. Nirvana. Sista låten Cobain skrev innan han sköt huvudet av sig i källaren.
Nu ville jag inte skjuta nån, jag tyckte bara att alla var puckon mot mig utan anledning.
Art sög. Sid och Sue är ihop. Stör inte mig. Jag ogillar bara Sid väldigt mycket.
American History var tråkigt.
Vid Reality 101 blev det bättre för att läraren och hennes klass hade sen start vilket fuckade upp hela schemat. Den andra klassen kom dock samtidigt som oss och började prata med mig över TV-skärmarna om Sverige som dom hittade på Google.
Dom frågade om jag hade varit i Kaknästornet. (Vilket lät som Cockness tarnet, lol).
Det hade jag och jag blev stegvist gladare ju mer dom frågade.
Kören var intressant för att jag fick snacka med Devin igen. Vi pratade om rymden och Universum, och hur folk inte kunde tro att människan kom från apor. Sen pekade vi ut folk som såg ut som apor.
Jag mådde lite bättre mot dagens slut men hade haft en pissig måndag.
Kom hem.
Ingen hemma. På begravningen.
När dom kom hem sa Mary att Larry inte hade förstått att hans mamma var borta ännu. Förståligt.
Hon var glad och vi kramades lite och det kändes bra, sen hade vi den första måltiden tillsammans på en vecka.
Mot kvällen chattade jag.
Extremt trevligt och dagen slöt sig till ett normalt tillstånd.
Dagens låt;
Estranged, Guns N' Roses
Imorgon kommer att vara en bra hoppas jag.
Det var som en kall sommardag, vilket var varmt och mysigt. Vatten rann ner för gatorna och våren är nog på väg, trots att det var mulet ute.
"Idag ska jag vara extra snäll och social", tänkte jag.
Kom till skolan. Gav Milica min Geography-läxa som hon fick kopiera, sen satte jag mig och väntade på att klockan skulle ringa.
Så småningom gjorde den det och det var dags för English. Min BFF började snacka om Alla Hjärtans Dag, och jag konstaterade att jag tror att en massa personer tar livet av sig under den tiden, och att ingen av oss inte brydde oss om att slösa pengar heller...
Vid World History blev jag ett skvatt galen.
Vi hade ett prov som jag inte alls var förberedd på, men eftersom att vi får använda våra anteckningar och för att jag är pro på 1500-talets Europa med protestantism och kungar så svarade jag bra på allt.
Jag vet inte vad som har börjat hända men jag har börjat med att "skaka" med benet som dom flesta (min broder är ett exempel) tycker att irriterande.
Big deal då? Skaka med benet gör väl alla.
Kanske det. Grejen är bara att jag inte har gjort det på över två år, och det har blivit som ett tvång och det känns som om att déjà vu ligger i luften. Jag tror jag vet vad som gjorde att jag började med att göra det, men ändå inte.
Hmm.
Efter provet frågade Eric (tillbaka blick till efter footballsträningen då han körde hem mig).
- What's up Fred.
- Nothing. (Pissed as fuck).
Killen framför mig har ADHD och jag antar att han inte tar medicin för det. Han tar på mina böcker och är skadad i huvudet. Men tack vare Bush's "No child left behind" så har ju han rätt att lära sig i samma klassrum som vanliga personer.
Fuckking retards. Hela bunten.
Jag ville snacka med nån efter provet men inte nån hypad amerikans skitunge.
AAAAAAAAAAAAArrRRRRRRRRRRRRGGGGGGGGGGHHHHHHHHh!
Under Computer hade det lugnat sig, men folk som jag inte gillar hade visst en tendens att vilja ta på mig.
AAAAAAAAAAAAArrRRRRRRRRRRRRGGGGGGGGGGHHHHHHHHh!
Just leave me alone world!!!!!!!!!!!!!
Geography var faktiskt nice för jag fick prata med den enda person som förstår mig för tillfället. Han heter Devin och rökte knark förut, blev alkoholförgiftad vid 11-årsåldern och går på collegepartaj ibland
Trots det är han extremt smart och vi snackade om hur dumma i huvudet alla elever var.
Lättade lite att inte vara ensam om åsikter.
Vid lunch var mitt breakdown. Jag hade bara en låt i huvudet.
I Hate Myself and Want to Die. Nirvana. Sista låten Cobain skrev innan han sköt huvudet av sig i källaren.
Nu ville jag inte skjuta nån, jag tyckte bara att alla var puckon mot mig utan anledning.
Art sög. Sid och Sue är ihop. Stör inte mig. Jag ogillar bara Sid väldigt mycket.
American History var tråkigt.
Vid Reality 101 blev det bättre för att läraren och hennes klass hade sen start vilket fuckade upp hela schemat. Den andra klassen kom dock samtidigt som oss och började prata med mig över TV-skärmarna om Sverige som dom hittade på Google.
Dom frågade om jag hade varit i Kaknästornet. (Vilket lät som Cockness tarnet, lol).
Det hade jag och jag blev stegvist gladare ju mer dom frågade.
Kören var intressant för att jag fick snacka med Devin igen. Vi pratade om rymden och Universum, och hur folk inte kunde tro att människan kom från apor. Sen pekade vi ut folk som såg ut som apor.
Jag mådde lite bättre mot dagens slut men hade haft en pissig måndag.
Kom hem.
Ingen hemma. På begravningen.
När dom kom hem sa Mary att Larry inte hade förstått att hans mamma var borta ännu. Förståligt.
Hon var glad och vi kramades lite och det kändes bra, sen hade vi den första måltiden tillsammans på en vecka.
Mot kvällen chattade jag.
Extremt trevligt och dagen slöt sig till ett normalt tillstånd.
Dagens låt;
Estranged, Guns N' Roses
Imorgon kommer att vara en bra hoppas jag.
söndag 8 februari 2009
Dag 252: Sunday.
Jag har en bild av söndagar och den är grå.
Jag har aldrig varit bekväm den dagen. Jag tror att det beror på att jag alltid måste ha flyttat på mig just då, att måndagen kommer dagen efter, och att jag aldrig har kunnat förbereda mig för nästa vecka.
Vad vet jag.
Idag har det varit mulet men solen sken igenom. Stämningen är lika död som anledning, och nu har dom gått på begravning. Jag följde inte med, men Mary sa att det var okej.
Jag har spelat Runescape med en kompis och chattat, vilket var extremt trevligt.
Jag åt glass och cheetoes till middag och jag ångrar mig inte.
Village Inn var stängt och det fanns ingen lockande mat i kylen.
Det bästa på hela dagen var att jag antagligen kommer att få Guitar Hero IV när jag kommer hem till Sverige. Jag spelade det igår hos Shannon, och jag ser fram emot att ha hela kittet.
Det är söndag och jag pallar inte skriva mer.
Dagens foto:
Så här ser jag ut...
Jag har aldrig varit bekväm den dagen. Jag tror att det beror på att jag alltid måste ha flyttat på mig just då, att måndagen kommer dagen efter, och att jag aldrig har kunnat förbereda mig för nästa vecka.
Vad vet jag.
Idag har det varit mulet men solen sken igenom. Stämningen är lika död som anledning, och nu har dom gått på begravning. Jag följde inte med, men Mary sa att det var okej.
Jag har spelat Runescape med en kompis och chattat, vilket var extremt trevligt.
Jag åt glass och cheetoes till middag och jag ångrar mig inte.
Village Inn var stängt och det fanns ingen lockande mat i kylen.
Det bästa på hela dagen var att jag antagligen kommer att få Guitar Hero IV när jag kommer hem till Sverige. Jag spelade det igår hos Shannon, och jag ser fram emot att ha hela kittet.
Det är söndag och jag pallar inte skriva mer.
Dagens foto:
Så här ser jag ut...
lördag 7 februari 2009
Dag 251: Väderprognos
Det är underbart vårväder här.
Jag gick ut ett tag och all snö smälter bortsom bäckar på gatorna. Det är mysigt och jag hoppas att det inte kommer att snöa här något mer.
Hur är vädret i Sverige?
Jag gick ut ett tag och all snö smälter bortsom bäckar på gatorna. Det är mysigt och jag hoppas att det inte kommer att snöa här något mer.
Hur är vädret i Sverige?
Dag 251; Feelings, Humour and Mankind.
Det är tyst i hela huset... Det är väldigt skönt.
Larry kom hem igår. Trött, så nu ska han sova hela dagen.
Jag gick inte på bio igår vilket gjorde mig pissed.
Min BFFs syster hade värkar (?) för hon är gravid. Barnet skulle komma en månad senare.
Min BFF skulle åka dit och vara med henne efter skolan, jag kände inget medlidande alls. Jag hade verkligen sett fram mot var lilla tur i Sioux City antar jag.
Det var en basketmatch i skolan, som jag nämnde tidigare, som jag gick på.
Det var en snubbe bakom mig som pratade om Bibeln. Han snackade med en klasskamrat om den och snubben relaterade typ allt till Bibeln.
-Let's yell so much that we can't talk tomorrow, sa klasskamraten när dom sköt skott.
-But how are we gonna talk in church later?, sa snubben typ.
Det som går omkring i huvudet på mig är Sex, Drugs and Religion.
Jag vet inte varför...
Jag frågar då och då om folk tror på Gud och går till kyrkan.
Dom flesta säger ja. Jag säger nej, och då blir dom förvånade.
Jag vill veta vad folk tror på och varför. Jag frågar dom, varför?
Ibland vet dom inte och annars säger dom att han är bra, eller nåt. Jag försökte hitta en summering av Bibeln på näten, men finns typ inget bra. Från en bok jag fick av mamma var det summerat så här;
(klicka för större bild)
Jag vill dra ut på det här, men kan inte. Jag vill prata med folk om varför dom tror på det dom gör. Jag respekterar alla så länge dom inte är dumma i huvudet. Men jag tror att jag har lyckats "konvertera" två personer från att vara Kristna till Ateism.
Jag tar upp det här vid helt tillfälle eftersom att två personer jag träffat/känt har dött, och då är väl religion det bästa att vända sig till...
Dagens citat;
"Die Religion ... ist das Opium des Volkes" - Karl Marx.
lol
Larry kom hem igår. Trött, så nu ska han sova hela dagen.
Jag gick inte på bio igår vilket gjorde mig pissed.
Min BFFs syster hade värkar (?) för hon är gravid. Barnet skulle komma en månad senare.
Min BFF skulle åka dit och vara med henne efter skolan, jag kände inget medlidande alls. Jag hade verkligen sett fram mot var lilla tur i Sioux City antar jag.
Det var en basketmatch i skolan, som jag nämnde tidigare, som jag gick på.
Det var en snubbe bakom mig som pratade om Bibeln. Han snackade med en klasskamrat om den och snubben relaterade typ allt till Bibeln.
-Let's yell so much that we can't talk tomorrow, sa klasskamraten när dom sköt skott.
-But how are we gonna talk in church later?, sa snubben typ.
Det som går omkring i huvudet på mig är Sex, Drugs and Religion.
Jag vet inte varför...
Jag frågar då och då om folk tror på Gud och går till kyrkan.
Dom flesta säger ja. Jag säger nej, och då blir dom förvånade.
Jag vill veta vad folk tror på och varför. Jag frågar dom, varför?
Ibland vet dom inte och annars säger dom att han är bra, eller nåt. Jag försökte hitta en summering av Bibeln på näten, men finns typ inget bra. Från en bok jag fick av mamma var det summerat så här;
(klicka för större bild)Jag vill dra ut på det här, men kan inte. Jag vill prata med folk om varför dom tror på det dom gör. Jag respekterar alla så länge dom inte är dumma i huvudet. Men jag tror att jag har lyckats "konvertera" två personer från att vara Kristna till Ateism.
Jag tar upp det här vid helt tillfälle eftersom att två personer jag träffat/känt har dött, och då är väl religion det bästa att vända sig till...
Dagens citat;
"Die Religion ... ist das Opium des Volkes" - Karl Marx.
lol
fredag 6 februari 2009
Dag 250: Home Alone
Aejag e ensam hemma själv.
Jag tror inte att dom kommer hem inatt.
Jag ska till an basketmatch ganska nu, så det blir inte mycket att skriva.
Vädret här efter skolan är fan underbart. Det är vindstilla, solen skiner, ett fåtal moln och det är kallt. Det är kallt för att jag går ut i strumporna och ingen tröja på mig när jag tar ut Blazer.
Det är sånt man måste göra, men eftersom att han skiter på deras "back lawn" så är det inte så långt att gå...
Omysigt är det, men vem bryr sig? Det är väl bra för naturen.
Dagens låt;
My Wife, The Who
Jag tror inte att dom kommer hem inatt.
Jag ska till an basketmatch ganska nu, så det blir inte mycket att skriva.
Vädret här efter skolan är fan underbart. Det är vindstilla, solen skiner, ett fåtal moln och det är kallt. Det är kallt för att jag går ut i strumporna och ingen tröja på mig när jag tar ut Blazer.
Det är sånt man måste göra, men eftersom att han skiter på deras "back lawn" så är det inte så långt att gå...
Omysigt är det, men vem bryr sig? Det är väl bra för naturen.
Dagens låt;
My Wife, The Who
Dag 250: Den före Celebii
Jag ligger i min säng i min Queen-t-shirt och läser allt fint folk skriver om mig.
Klockan är 07.40 och jag fick beskedet att för tre timmar sen dog Larrys mamma. Tråkigt men the show must go on som vi säger.
Jag vaknade klockan sex för att kunna se The Office online som jag hade missat.
Jag ångrar mig inte.
Jag åt frukost för första gången på evigheter och tittade på Pokémon Diamond & Pearl
Deja vu?
Klockan är 07.40 och jag fick beskedet att för tre timmar sen dog Larrys mamma. Tråkigt men the show must go on som vi säger.
Jag vaknade klockan sex för att kunna se The Office online som jag hade missat.
Jag ångrar mig inte.
Jag åt frukost för första gången på evigheter och tittade på Pokémon Diamond & Pearl
Deja vu?
torsdag 5 februari 2009
Dag 290: American Omelette
Jag har inte sett Larry under hela den här veckan.
Mary har jag sett i skolan och hon kommer hem vid niotiden varje dag.
Larry är på sjukhuset och Mary åker dit efter jobbet. Larrys mamma är sjuk... Eller man blir inte direkt sjuk av att leva i 92 år, man är bara gammal och orkar inte leva mer.
Hon är på sjukhuset och kan bara andas genom munnen nu. Det är en tidsfråga innan hon kommer att dö. Sorgligt, men bättre det än att hon lider.
Jag tycker Larry gör det rätta som spenderar all sin tid vid hennes sida mot slutet. Jag trodde att hon skulle vara död idag, men när Mary kom hem sa hon att dom bara väntar nu.
Jag är ensam hemma vilket jag inte har något emot, jag måste däremot fixa egen mat vilket känns konstigt när man inte känner igen sig i köket.
Igår gjorde jag mackor med "lunch meat" och idag gjorde jag en omelett.
Jag kan bara säga att av något konstig anledning blev den inte som en vanlig omelett.
Är det Amerika som gör det eller är det jag som är sämst?
Närå, den blev helt okej. Inget jag vill skryta med men jag blev mätt och det var det som räknades. Det är också en bra maträtt jag kommer att äta mycket när pengar är extra dyrbar. Soppa och omelett.
Imorgon ser det ut som om att jag ska gå och se på bio med min BFF och en annan tjejkompis.
(Damn! Jag har ju nästan bara tjejkompisar...)
I engelskan läser vi en bok som heter Giants in the Earth.
Den handlar om Norrmän (från Norge, hehe) som faktiskt slår sig ner i Nebraska/South Dakota-området.
Boken är översatt från norska, så det är en massa Ön i boken, vilket är lite coolt.
Jag berättade för Daniel att vi var tvungna att läsa över 20 sidor varje dag i den, och han sa att han bara läste summeringarna av dom. Jag pallar inte läsa fucking 20 sidor som jag ändå inte kommer att fatta något av, så jag gör samma sak som han gjorde.
Igår läste jag en sida summering som var för ett helt kapitel, kom tillbaka till skolan där engelskaläraren förklarade exakt samma text som jag hade läst. Snacka om tidssparande. Höhöhöh.
Anyway, just nu i boken slåss norrmän mot irländare.
Vilken nationalitet skulle vinna?, frågar jag mig då.
Go Norge säger jag bara.
Go Norden.
Go Sverige, världens bästa land!
Dagens låt;
Roll With the Changes, REO Speedwagon
Mary har jag sett i skolan och hon kommer hem vid niotiden varje dag.
Larry är på sjukhuset och Mary åker dit efter jobbet. Larrys mamma är sjuk... Eller man blir inte direkt sjuk av att leva i 92 år, man är bara gammal och orkar inte leva mer.
Hon är på sjukhuset och kan bara andas genom munnen nu. Det är en tidsfråga innan hon kommer att dö. Sorgligt, men bättre det än att hon lider.
Jag tycker Larry gör det rätta som spenderar all sin tid vid hennes sida mot slutet. Jag trodde att hon skulle vara död idag, men när Mary kom hem sa hon att dom bara väntar nu.
Jag är ensam hemma vilket jag inte har något emot, jag måste däremot fixa egen mat vilket känns konstigt när man inte känner igen sig i köket.
Igår gjorde jag mackor med "lunch meat" och idag gjorde jag en omelett.
Jag kan bara säga att av något konstig anledning blev den inte som en vanlig omelett.
Är det Amerika som gör det eller är det jag som är sämst?
Närå, den blev helt okej. Inget jag vill skryta med men jag blev mätt och det var det som räknades. Det är också en bra maträtt jag kommer att äta mycket när pengar är extra dyrbar. Soppa och omelett.
Imorgon ser det ut som om att jag ska gå och se på bio med min BFF och en annan tjejkompis.
(Damn! Jag har ju nästan bara tjejkompisar...)
I engelskan läser vi en bok som heter Giants in the Earth.
Den handlar om Norrmän (från Norge, hehe) som faktiskt slår sig ner i Nebraska/South Dakota-området.
Boken är översatt från norska, så det är en massa Ön i boken, vilket är lite coolt.
Jag berättade för Daniel att vi var tvungna att läsa över 20 sidor varje dag i den, och han sa att han bara läste summeringarna av dom. Jag pallar inte läsa fucking 20 sidor som jag ändå inte kommer att fatta något av, så jag gör samma sak som han gjorde.
Igår läste jag en sida summering som var för ett helt kapitel, kom tillbaka till skolan där engelskaläraren förklarade exakt samma text som jag hade läst. Snacka om tidssparande. Höhöhöh.
Anyway, just nu i boken slåss norrmän mot irländare.
Vilken nationalitet skulle vinna?, frågar jag mig då.
Go Norge säger jag bara.
Go Norden.
Go Sverige, världens bästa land!
Dagens låt;
Roll With the Changes, REO Speedwagon
onsdag 4 februari 2009
Dag 289: Phred Mymam
Let's party like it's 2002!
Mothercrackaz!
Vad hände 2002 då?
Jag var tio år och äldst i klassen. Pokémon, Dragonball och Runescape var dealen i Erikdalsskolan.
Den här veckan har allt det kommit tillbaka. Jag och en kompis ritade manga under American History när dom andra tittade på en skitfilm... Han var inte så duktig på att rita men det gjorde inget, han ritade roligt och medgav att han inte kunde rita manga...
Vi snackade lite om Pokémon också och jag gillar personer som inte tar saker allt för seriöst och dömer folk för nördiga saker.
Min andra kompis och jag började spela Runescape från New game, jag pwnar honom med högre level, men å andra sidan har han inte spelat på två dagar nu :P.
Jag kommer ihåg vintern under trean, vilket var en relativt stor förändring i livet.
Vi skulle flytta, jag skulle börja på bild och form (men det visste jag inte förrän till påsken), och jag skulle börja på fritidset Pantrarna.
Petter gick där och an sa att ibland fick man chokladpudding till mellis (lol).
Dom hade ett Playstation också, och bio varje fredag. Det fanns ett datarum fanns där man fick använda Internet. Spännande värre.
På datorn kunde man spela det underbara spelet Runescape. Tyvärr var det typ fel på färgerna så det såg inte så bra ut, men det fungerade, och det var det som räknades.
Nokia 3310 var den bästa mobilen att spela Snake på, och Gameboy Color var badass. Hade man Gameboy Advance var man ännu coolare, trots att "flugan" höll på att dö ut.
Jag gick aldrig på Pantrarna tillsammans med Petter, vilket sög lite. Men slutade gå dit efter ett tag för att bild och formkompisarna var roligare att åka hem med fyrans buss, än att åka hem sent själv.
Mellanstadiet var dom roligaste tre åren under grundstadiet för vi lallade mest omkring och gjorde inte ett skit, men vad brydde vi oss? Vi ville ju bara rita och "uttrycka oss själva".
Det var den hundrade dagen i Allen High school häromdagen och idag skulle vi skriva vad vi har lärt oss i skolan.
...
I skolan...? Hmm...
Jag skrev typ "Art is fun", Lunchbreak is the best break" och "Sometimes school is all right". Det är var en "Bell ringer" i Computer Apps, som man får 2 poäng varje dag om man gör den.
Det mesta jag har lärt mig i skolan är World History, resten av skolfaktan har varit ganska onödigt. Det har mest varit repetitioner av det jag lärt mig, men med utökad fakta om historia. Men under dom här 289 har jag lärt mig extremt mycket om livet och andra sett att göra saker. Det är bara en tidsfråga innan jag vet vad jag kan göra med mina kunskaper.
Såhär fungerar Reality 101;
Reality 101 är Distance Learning, vilket betyder att tre skolor har samma ämne på samma gång. Det finns kameror och mikrofoner hos alla skolor, vilket gör att alla kan se och prata med varandra.
Anyhow... Under Reality 101 så skulle vi göra Power point-presentationer om vad vi vi hade för long/short-term goals, values, och wants and needs.
Dom flesta "vanliga" personerna ville köpa en mp-3, värderade sin religion och deras long-term goals var att gå ut skolan, köpa ett stort hus gifta sig och skaffa barn och dö. That's the American Dream.
Mexikanerna i klassen hade nästan exakt likadana presentationer. Det var mycket bilder på dyra bilar, pimpin' smycken, ett feting hus och Franklin-sedlar.
Målen var att flytta till LA (och förmodligen joina ett gäng), och köpa ett Hollywood Hillshus. Jag kunde inte låta bli att tänka på fördomar. Det där kommer ju liksom inte att hända. Det kändes som om att dom hade sett Scarface lite för många gånger och trodde att dom var Tony Montana.
På min presentation skrev jag att jag kom från Sverige och visade flaggan för att visa lite kreativitet som var ett betygskrav. Jag skrev att jag värderade mig själv, harmony, min familj, lycka och nåt mer...
Mitt short-term goal är att köpa en iPhone. och mitt long-term goal är att bo i ett Mansion (ville inte skriva slott, för det låter så gay, och det kommer säkert heller aldrig att inträffa).
När jag kommer tillbaka till Sverige vill skaffa ett jobb. Jag gör ju inget annat än att sitta hemma och fisa och det kommer man ingen vart på heller.
Jag kan jobba med vad som helst förutom att dela ut gratistidningar.
Det var en fet rip-off när jag gjorde det. Tjänade mindre än en slav och det tog tid från min värdefulla fistid, men det kändes ändå nice att få hem brevet hem där det stod hur mycket (lite) jag hade tjänat.
Whatever.
Jag hade inga problem med att visa PP-presentationen. Jag vet inte om det var annorlunda med det och hälsorapporter i PE eller så har det bara försvunnit.
En kille från Wisner-skolan sa "Let's hear Fred's presentation" och "I wanna hear Fred's presentation again" efter att jag hade gjort den. Nu är vi vänner på Facebook...
Lol, jag tror att dom tycker att det är "spännande" att jag kommer från Sverige.
På hemsidan där vi gör allt jobb till 101 är mitt efternamn felstavat. Det står Fred "Myman". Jag sa inget för att det blir kul på engelska.
Mitt bibliotekskort ser även ut så här;
Framsida--->
Baksida (nedan)
Mr Uldrich frågade vad hela mitt namn var och bad mig att skriva ner det för han behövde det till nåt... Sen frågade alla i klassrummet vad hela mitt namn var, jag ville inte säga för det är inget jag direkt skryter med. Sen berättade jag det och dom tyckte att det var coolt med två mellannamn för ingen här har det. Dom flesta har frågat om Fred är mitt enda namn, eller om det är en förkortning. -Nope, just Fred. En kille frågade om det var en förkortning för Alfred vilket jag tyckte var roligt. Sen sa han det är coolt att jag kunde byta ut F mot Ph. Jag har under alla dessa år aldrig tänkt på det, men det slog mig att det är ju ascoolt. Phred Mymam. Dagens låt; Bobbo Viking, Magnus Uggla
Mothercrackaz!
Vad hände 2002 då?
Jag var tio år och äldst i klassen. Pokémon, Dragonball och Runescape var dealen i Erikdalsskolan.
Den här veckan har allt det kommit tillbaka. Jag och en kompis ritade manga under American History när dom andra tittade på en skitfilm... Han var inte så duktig på att rita men det gjorde inget, han ritade roligt och medgav att han inte kunde rita manga...
Vi snackade lite om Pokémon också och jag gillar personer som inte tar saker allt för seriöst och dömer folk för nördiga saker.
Min andra kompis och jag började spela Runescape från New game, jag pwnar honom med högre level, men å andra sidan har han inte spelat på två dagar nu :P.
Jag kommer ihåg vintern under trean, vilket var en relativt stor förändring i livet.
Vi skulle flytta, jag skulle börja på bild och form (men det visste jag inte förrän till påsken), och jag skulle börja på fritidset Pantrarna.
Petter gick där och an sa att ibland fick man chokladpudding till mellis (lol).
Dom hade ett Playstation också, och bio varje fredag. Det fanns ett datarum fanns där man fick använda Internet. Spännande värre.
På datorn kunde man spela det underbara spelet Runescape. Tyvärr var det typ fel på färgerna så det såg inte så bra ut, men det fungerade, och det var det som räknades.
Nokia 3310 var den bästa mobilen att spela Snake på, och Gameboy Color var badass. Hade man Gameboy Advance var man ännu coolare, trots att "flugan" höll på att dö ut.
Jag gick aldrig på Pantrarna tillsammans med Petter, vilket sög lite. Men slutade gå dit efter ett tag för att bild och formkompisarna var roligare att åka hem med fyrans buss, än att åka hem sent själv.
Mellanstadiet var dom roligaste tre åren under grundstadiet för vi lallade mest omkring och gjorde inte ett skit, men vad brydde vi oss? Vi ville ju bara rita och "uttrycka oss själva".
Det var den hundrade dagen i Allen High school häromdagen och idag skulle vi skriva vad vi har lärt oss i skolan.
...
I skolan...? Hmm...
Jag skrev typ "Art is fun", Lunchbreak is the best break" och "Sometimes school is all right". Det är var en "Bell ringer" i Computer Apps, som man får 2 poäng varje dag om man gör den.
Det mesta jag har lärt mig i skolan är World History, resten av skolfaktan har varit ganska onödigt. Det har mest varit repetitioner av det jag lärt mig, men med utökad fakta om historia. Men under dom här 289 har jag lärt mig extremt mycket om livet och andra sett att göra saker. Det är bara en tidsfråga innan jag vet vad jag kan göra med mina kunskaper.
Såhär fungerar Reality 101;
Reality 101 är Distance Learning, vilket betyder att tre skolor har samma ämne på samma gång. Det finns kameror och mikrofoner hos alla skolor, vilket gör att alla kan se och prata med varandra.
Anyhow... Under Reality 101 så skulle vi göra Power point-presentationer om vad vi vi hade för long/short-term goals, values, och wants and needs.
Dom flesta "vanliga" personerna ville köpa en mp-3, värderade sin religion och deras long-term goals var att gå ut skolan, köpa ett stort hus gifta sig och skaffa barn och dö. That's the American Dream.
Mexikanerna i klassen hade nästan exakt likadana presentationer. Det var mycket bilder på dyra bilar, pimpin' smycken, ett feting hus och Franklin-sedlar.
Målen var att flytta till LA (och förmodligen joina ett gäng), och köpa ett Hollywood Hillshus. Jag kunde inte låta bli att tänka på fördomar. Det där kommer ju liksom inte att hända. Det kändes som om att dom hade sett Scarface lite för många gånger och trodde att dom var Tony Montana.
På min presentation skrev jag att jag kom från Sverige och visade flaggan för att visa lite kreativitet som var ett betygskrav. Jag skrev att jag värderade mig själv, harmony, min familj, lycka och nåt mer...
Mitt short-term goal är att köpa en iPhone. och mitt long-term goal är att bo i ett Mansion (ville inte skriva slott, för det låter så gay, och det kommer säkert heller aldrig att inträffa).
När jag kommer tillbaka till Sverige vill skaffa ett jobb. Jag gör ju inget annat än att sitta hemma och fisa och det kommer man ingen vart på heller.
Jag kan jobba med vad som helst förutom att dela ut gratistidningar.
Det var en fet rip-off när jag gjorde det. Tjänade mindre än en slav och det tog tid från min värdefulla fistid, men det kändes ändå nice att få hem brevet hem där det stod hur mycket (lite) jag hade tjänat.
Whatever.
Jag hade inga problem med att visa PP-presentationen. Jag vet inte om det var annorlunda med det och hälsorapporter i PE eller så har det bara försvunnit.
En kille från Wisner-skolan sa "Let's hear Fred's presentation" och "I wanna hear Fred's presentation again" efter att jag hade gjort den. Nu är vi vänner på Facebook...
Lol, jag tror att dom tycker att det är "spännande" att jag kommer från Sverige.
På hemsidan där vi gör allt jobb till 101 är mitt efternamn felstavat. Det står Fred "Myman". Jag sa inget för att det blir kul på engelska.
Mitt bibliotekskort ser även ut så här;
Framsida--->
Baksida (nedan)
Mr Uldrich frågade vad hela mitt namn var och bad mig att skriva ner det för han behövde det till nåt... Sen frågade alla i klassrummet vad hela mitt namn var, jag ville inte säga för det är inget jag direkt skryter med. Sen berättade jag det och dom tyckte att det var coolt med två mellannamn för ingen här har det. Dom flesta har frågat om Fred är mitt enda namn, eller om det är en förkortning. -Nope, just Fred. En kille frågade om det var en förkortning för Alfred vilket jag tyckte var roligt. Sen sa han det är coolt att jag kunde byta ut F mot Ph. Jag har under alla dessa år aldrig tänkt på det, men det slog mig att det är ju ascoolt. Phred Mymam. Dagens låt; Bobbo Viking, Magnus Uggla
söndag 1 februari 2009
Dag 285:Super Bowl Sunday XLIII
Hell yeah!
Idag har jag inte gjort ett skit, jag pluggade lite och försöker få ihop Job Shadowingen i English, pallar ej, men får bita i det sura äpplet för att kunna vara glad senare.
Anyways, det bästa med dagen är det titeln säger.
Allt var maximalt uppbyggt till det stora TV-eventet och jag har sett på football och reklamer hela dagen. Jag måste säga att reklamerna var det bästa och Sverige nämndes till miljontals människor under en reklam för Bud Light. Se själva, och lägg märke till "Skillnaden är Drinkability" mot slutet... Oh yeah.
Dom visade nya trailers för filmer och 3D-reklamer (som var värdelösa eftersom att jag inte hade rätt glasögon). Pepsi och öl-reklamer visades mest hela tiden, och Obama fick en intervju om politik/football. (Bästa Pepsi-reklamen).
Jag hade en stående ovation (<--- tror jag vet vad det betyder) till Shannon, men jag ville ha studierna klara innan dess, som blev klara mot natten.
Larrys mamma kommer att dö om två dagar som jag förstår det. Sorgligt.
Ingen här hemma hänger dock läpp, vilket jag inte förstår, men det har väl med religon att göra.
Jag vet inte vad med jag kan skriva, det här inlägget har redan blivit för konstigt och oplanerat men jag pallar inte skriva rent det. Batteriet håller på att ta slut, jag lyssnar på Bob Dylan, ska fixa det sista med läxan, det är prov imorgon, fel lag vann ikväll, det var det bästa "The Office"-avsnittet för säsongen, jag har klippt mig och känner mig snygg. Jag är snygg.
Livet leker, det är skola imorgon, det är första Februari ett tag till och jag är sjutton om 24 dagar.
Det var en bra dag idag.
Idag har jag inte gjort ett skit, jag pluggade lite och försöker få ihop Job Shadowingen i English, pallar ej, men får bita i det sura äpplet för att kunna vara glad senare.
Anyways, det bästa med dagen är det titeln säger.
Allt var maximalt uppbyggt till det stora TV-eventet och jag har sett på football och reklamer hela dagen. Jag måste säga att reklamerna var det bästa och Sverige nämndes till miljontals människor under en reklam för Bud Light. Se själva, och lägg märke till "Skillnaden är Drinkability" mot slutet... Oh yeah.
Dom visade nya trailers för filmer och 3D-reklamer (som var värdelösa eftersom att jag inte hade rätt glasögon). Pepsi och öl-reklamer visades mest hela tiden, och Obama fick en intervju om politik/football. (Bästa Pepsi-reklamen).
Jag hade en stående ovation (<--- tror jag vet vad det betyder) till Shannon, men jag ville ha studierna klara innan dess, som blev klara mot natten.
Larrys mamma kommer att dö om två dagar som jag förstår det. Sorgligt.
Ingen här hemma hänger dock läpp, vilket jag inte förstår, men det har väl med religon att göra.
Jag vet inte vad med jag kan skriva, det här inlägget har redan blivit för konstigt och oplanerat men jag pallar inte skriva rent det. Batteriet håller på att ta slut, jag lyssnar på Bob Dylan, ska fixa det sista med läxan, det är prov imorgon, fel lag vann ikväll, det var det bästa "The Office"-avsnittet för säsongen, jag har klippt mig och känner mig snygg. Jag är snygg.
Livet leker, det är skola imorgon, det är första Februari ett tag till och jag är sjutton om 24 dagar.
Det var en bra dag idag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)