måndag 30 mars 2009

Dag 194: Pokémons?

Jag brukar inte alls ha problem med att hitta på inläggsnamn, men nu tar jag det som poppade upp i huvudet. Förslag till titlar är välkomna.

Jag vaknade klockan 5.38 i morse. Nebraskanatt är mörk. Jag skulle göra ett samtal till Sverige för att jag hade varit "klantig".
Situationen såg ut så här (trots att jag antar att alla som läser den här bloggen redan vet);
Runt nyår hade jag fått ett mail. I mailet stod det "du kommer att få lösenord och ett account till gymnasieintagningen vecka 3".
Okej, tänkte jag, väntar och ser när det är.
Dagarna gick. Veckorna gick. Gymnasiet låg i bakhuvudet och kändes inte så viktigt längre. Tillslut var det 29 mars.
Jag tänkte prata med min ömma mor på Skype.
Hade fått mina seniorbilder den dagen, kanske kunde visa dom bästa?
Vi började prata. Samtalet gick in på gymnasievalet. Pappa och mamma hade uppfattat det som om att jag hade redan sökt, vilket jag hade gjort om jag kunnat, men inget användarnamn och lösenord, ingen verkstad.

Hon blev besviken och jag kunde höra ångesten i rösten. Det jag trodde skulle bli ett trevligt show and tell kalas gick i kras. Ingen av oss ville prata med varandra längre.

Jag var inte ett dugg orolig. Allvarligt. Jag kände på mig att allt skulle lösa sig.
Sveriges prioritet är väl att alla ska ha rätt att gå i skolan och att vara glada. Dessutom är jag för upptagen med att vara här i Amerikat.
Bror min tyckte jag var klantig, kanske det, men vi tyckte samma sak om honom när han var i USA. Aja jag känner mig som en jävla sur skvallerkärring nu.

Hursomhelst. Läste på mor mins blogg för att se om hon var arg eller glad. Läste att allt löst sig. Är hon lycklig är jag det också.
Såg sen att jag hade 11 nya meddelande i inkorgen. Allt var löst. SYO-tanten hade skickat mail om att jag inte skulle oroa mig. Tack.

Jaja. Slutet gott, so far.

Igår rev vi ner skiten från musikalen.
I perfer destruction before creation.

Jag hämtade mina seniorbilder också. En del bilder blev extremt najsa.

Idag vaknade jag som sagt tidigt.
Jag kom aldrig fram till Sverige. Jag kollade upp på nätet hur man gjorde, men det fungerade inte.
Jag somnade om.
Kom till skolan precis i tid.
Var trött, hade ont i magen som suger, och kände mig allmänt crappy.
Dagen fortsatte och här sitter jag, glad att allt har löst dig.

Dagens låt:

Patience, Guns 'N Roses.

1 kommentar:

jo sa...

En mer passande inläggsrubrik än "Long time ..." eller "Väldigt upptagen" eller nåt annat som anger skäl och förklaring till att vi tvingats vänta och längta efter inlägg, finns knappt. Va?
Ropen skalla - Freds inlägg åt alla!
Din trogna läsare -
j