Vi har en hund. Han heter Blazer. Han älskar mig. Jag lekte jättemycket med honom i början och det har slutat med att det följer efter mig och den brukar lägga sig på min säng. Det är lite mysigt när det inte finns någon annan att krama.
Jag brukar ta hans ben och håller upp det så han måste hoppa för att få det. Jag tror han gillar det.
Så här ser han ut när han ligger på min säng:Jag tror att den är blandras mellan cockerspaniel, och en bulldog. Märkligt.
Den här söndagen hände inte mycket. Vi tog det lugnt. Och det är ju alltid skönt. Men vi gav Mary och Larry presenter. Jag gav en glasskål och en bok om Sveriges etikett.
Sid gav typ 30 vykort på Franska byggnader, och en liten bild på Mona Lisa.
Dom blev VÄLDIGT glada.
På måndagen började allvaret. Skolan. Nej det ska jag inte säga. för så svårt är det inte, läxorna är väl det svåraste eftersom att jag blir distraherad av att jag måste spela Tetris på Facebook, Jag är beroende helt enkelt.
Nu var det måndag och Engelska.
Mrs. Rastede, vår engelskalärare börjar alltid dagen med att dra ett citat, säger matsedeln, vem som fyller år, och vi avslutar med att säga The Pledge Of The Flag.
Jag frågade Mary om alla gjorde det första lektionen, och så var det visst. Jag kommer att kunna hela The Pledge To The Flag utantill i slutet av den här terminen helt klart.
Det börjar typ "I pledge alligence to the flag of the United States of America", och så är det nåt med Gud och "justice and liberty for all".
Vi har hela i köket, med Gud förstärkt i annan färg... Dom har lite kors här och var och gick i kyrkan förut, men dom slutade med det när dom flyttade och den låg för långt borta, så stark är deras tro liksom.
Anyway, Engelskan slutade och jag gick till World Hisory.
Där hade vi en läxa, att ta med något från i somras eller helgen. Jag hade alltid en reservplan eftersom att jag inte tog myntet från arkadhallen.
-
-Fred, what did you bring.
-Should I stand up?, okay. I brought 50 Swedish crowns, this is the last thing I got from Sweden. (Jag hade köpt en m&m's-påse på Arlanda för en hundring, och det var växeln jag hade.)
-WOOOOW, sa alla bokstavligt-
-Show it around, sa Mr. Uldrich
-How much is this worth?, sa någon.
-About 10 dollars, sa jag, för att göra saker enkla.
-How much is one dollar worth in Sweden?
-About six corwns.
-What can I buy for one dollar in your country?
-Nothing, they're worthless...
-What, you don't use American dollars?
-No, we only had one kind of money, (DUMBASS), I can't buy anything with this money, sa jag pch håll upp femtiolappen när den hade gått runt.
-Oh yeah, that's right...
Jävla pucko, tänkte jag.
-Wow, this is so cool sa folk när dom fick hålla i den. Our money is so boring, this is so cool.
Sen var de Sids tur. Jag hade sett att han inte var förberedd och tog upp något från det han hade med sig i klassrummet, som jag ;)
-It's a French magazine, sa han och viftade med en tidning.
What is it sa Mr. Uldrich? och tog den.
Han höll upp den. det var Glamour.
-It's Glamour sa Mr. Uldrich och log glatt, och trodde säkert Sid var konstig.
Mr. Uldrich tycker dödsstraff ska visas på TV, han är rak på sak, han brukar ha långa diskutioner om saker han tycker borde göras. Om han var politiker skulle det vara farligt tror jag, för han kan vara övertygande ibland.
Ibland (varannan lektion) så pratar vi om hur folk blir "uppläxade" av sina föräldrar, Mr. Uldrich håller bara med och delar med sig om hur hans barndom var, och frågar om folks föräldrar också gör som hans föräldrar gjorde.
Jag hade typ under första veckan blivit vald att vara i ett råd, typ.
Jag hade ingen aning om vad det var men när alla röstade på mig som en representant, sa Mr. Uldrich att det var lätt.
Under veckan har jag nu fått reda på att jag är med i rådet som förbereder homecoming.
Jag vet inte så mycket om det, men jag har röstat på teman vi kommer ha på dagarna på homecoming. Mer om det kommer när det är homecoming.
Jag kanske ska berätta om hur maten är och hur det går till. För sånt är kul att läsa om.
Klockan ringer efter fourth period, och då är jag hungrig.
Jag lämnar mina saker i skåpet, och ställer mig i matkön.
-Men vänta, det behöver jag ju inte. Jag tränger mig före alla som inte är Seniors och tar min bricka med mat. Brickan är gjord av plast och allt ligger där, jag hoppas jag kan ta ett kort på den nån gång, för jag vet inte hur hygienisk den är. Mattanterna tar all mat med händerna dessutom, men har gummihandskar, så det är väl hygieniskt.
Maten är 50-50 om den är god eller äcklig. Det värsta vi fått är "Chicken Salad on a bun".
Man tror att det kan vara helt okej, men då har man fel. Mattanterna (som jag tror är mamma och hennes två döttrar, alla är tjocka, har pyjamasliknande dresser, och en har mustasch och håriga armar) orkade inte blanda sallad och kyckling för hand, så dom hade mixat allt istället, så att det blivit en smaklös, kall kräm på hamburgerbröd... Men vi brukar antingen få Doritos eller Jell-O till.
Allt går bra i football också, och på fredag så har vi vår första match med Varsity (seniors), jag får spela, men jag kommer nog inte göra det.
Dagens låt; Master Exploder, Tenacious D.
Du som inte hört den här låten eller sett filmen "Tenacious D, The Pick of Destiny". Gör det. NU.
torsdag 18 september 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Å herregud. Behöver man så mycket kläder om det är så varmt i majsfälten? Å du, all sympati för att du inte köper håliga jeans.
Det verkar som du har framgångar i allt möjligt - och du skriver så himla bra. Jag har varit tyst några dagar också för vi har jobbat med järnvägen... Fick ju en rälsbuss på banan!
Hälsa vovven.
Det var inte anonymt. Tryckte på fel knapp. Det var murmur.
HAHAHAHAHAHAHA, hur GAY är din franska utbyteskompis på en skala från ett till tio??!! Den där affären låter som hell on earth, hoppas du slipper gå dit igen. Pappa undrar om du gillar puss-tjejen (hon låter lite weirdig) och så vill han att du ska fråga nazi-läraren om ifall oskyldigt dömdas dödsstraff borde visas oxå (jag kan säga åt honom att minda sina egna business om du vill). Hursomhelst så hoppas jag att du har dt bra, vi hörs!
Kramar Din Kusin
Skicka en kommentar