Dag 253-255: Mosh Pit Madness alt. Crowd Surfing I

Okej...
Nu blir det lite cross-over med bloggen. Du vet att jag hamnade i trubbel sist.
Lol, trubbel, det låter som något en halvbra tecknad Disney-serie skulle kunna ha som ord, men det finns väl ingen bra översättning till det och "I got in trouble" är det man säger i det här landet.

Till alla "fans" där ute så kan jag säga att det här inte kommer att vara slutet för mig och bloggning. Jag kommer att ha en ny blogg som jag länkar till i slutet av den här resan. Känns lite fjolligt att blogga ibland, men det är ganska kul att skriva av mig. Så länge mitt liv håller sig ganska intressant så antar jag att det är kul att läsa också.

Let's count days off.

Söndag: Vi åkte tidigt till Sioux City. Jag handlade en del och... vänta nu. Jag hör ett ljud. Det låter som någon dricker. Ah... Det är bara hunden som slickar sig i skrevet.
Moving on.
Ehh...
Det var det vi gjorde. Jupp, pretty much.

Måndag: Daniel ringde. Jag tänkte ringa men han hann först. Nice. Jag gick hem till honom och Brandyn var där också. Vi såg en film. Sen kom Erika (Bradyns flickvän) och vi gick på bio tillsammans och Scott var med också. Jag vet inte om jag nämnt honom, men han är ganska viktig i min saga.

Vi gick först till Hardee's som har extremt goda hamburgare. Varför finns inte det i Sverige? Eller KFC? För onyttigt? Bullshit säger jag.
Sen gick vi till bion och såg Terminator: Salvation.
Ett antal dagar innan Sverigepremiären antar jag????? YEah!?!

Rekommenderar den starkt. Tror inte att man behöver ha sett dom andra filmerna, men veta lite vad som hänt för så var det för mig. Blev sugen att se dom andra däremot.
Märker att dom flesta katastrof-filmer i framtiden ligger närmare nutiden. Terminator utspelade sig 2018.
Efter filmen åkte vi hem. Jag gick hem till Daniel (som du vet). Spelade Resident Evil 5. Det spelet utspelade sig 2009 i Afrika. Så jag lärde mig att det finns zombisar i Afrika. Thanks technology!
Kom hem runt 3.30 på natten/morgonen och dörren var stängd.
Knackade på och Mary vaknade.
-Where have you been? It's almost four in the morning Fred, sa hon nyvaken.
-I'm sorry, I was at Daniel's...
Somnade och nu var det...

Måndag: Vaknade av att Daniel knackade på. Klockan var typ elva och jag hade inte vaknat. Ingen annan var hemma för att dom jobbade insåg jag.
Jag duschade och sen gick vi hem till honom. Han frågade om jag ville gå på konsert.
The Offspring. Jag antar att deras mest kända hit är "Pretty Fly (For a White Guy).
Jag visste inte riktigt. Jag ville gå för att det skulle vara ett trevligt avslut med honom och för att jag gillar The Offspring. Men med tanke på hur "the Mary-Situation" var.

När vi kom hem till honom så spelade vi TV-spel som var en överraskning för oss båda. Not.
Bobby kom sen (som också skulle gå och hade min biljett(som jag inte behövde betala för, men jag sa tack för dom som inte tror att jag gjorde det).
Brandyn kom och vi åkte någonstans för att han behövde köpa arbetskläder och sen hade han bråttom... Vi sa hejdå för sista gången FOREVER, men ändå inte. "I'll be back"-.-

Bobby åkte hem till sig och jag och Daniel dödade tid som gick långsam. Vi åkte till Scott som jag också sa hejdå till FOREVER!
Efter det åkte vi med Bobby till "vårat hem" för att jag behövde veta om Mary var ok med det med tanke på gårdagen. Vi gick in.
-Hi Mary... I'm so sorry about yesterday...
-If you were my child, you would have been grounded.
-Okay... I can see that... This is absolutely not the time to ask you this, but can I go to a concert?
-Who's playing?
-The Offspring.
-Where is it?
-Sioux City.
(Tystnad)
-Okay, I guess you can go.
-Yes! Thank you so much, sa jag och kramade henne kärlekslöst för att hon stod och diskade... Haha.

OH YEAH!!! We're going to The Offspring motherfucker!!!
Pedal to the metal. Brännt gummi. Vi var på väg.

Vi bytte biljetter och grejer för att vi hade två sittbiljetter och en ståbiljett.
Alla oss kom ändå in på golvet för att vi var streetsmarta antar jag...

Två förband och grejer.
Livemusik är ju oftast alltid bättre, inte på skiva däremot, men i verkligheten. Att vara nära bandet och i publikhavet är en känsla i sig. Ahh... (Bör nämna att jag bara varit på två konserter men båda två var väldigt bra.)
Sen kom The Offspring!
YEAH!!!
Både jag, Daniel och Bobby crowd surfade, eller publiksurfade som svenska översättningen blir. Det gick så fort och smidigt att jag knappt märkte något, men kul var det.
Det var en "mosh pit" (wikipedia "moshing") som vi ibland gick in i men man ville egentligen inte bli indragen i.
*Angående videon så rekommenderar jag att du antingen sänker eller stänger av ljudet, speciellt om du är på arbetet... Det var inte riktigt så vilt som på videon heller. Det stod inte heller idioter och slog i luften för att ha ett eget område. I Iowa är man snäll. Till och med när jag skulle crowd surfa så hjälpte några okända mig.
Det var trångt som fan och jag svettades så fort jag kom mot scenen. Man blev ibland så tryckt mot varandra att lungorna pressades, haha.
Kanske inte något att skratta åt, det finns ju konserter där folk blir våldtagna och dödade. *Host*Slipknot*Host* läser nu om Crowd surfing att 9 personer dog under Roskilde för att dom gjorde det.

Hursomhelst. Music to the people.
Vi åkte hem svettiga och utmattade.