onsdag 27 maj 2009

Dag 256: Scared.

Imorgon åker jag. Eller rättare sagt idag efter som att klockan är över tolv.
Jag vill faktiskt åka hem.
Jag tror att både Mary och Larry är lite pissed på mig. Men vad vet jag?

Vaknade och började packa.
Allt för precis plats, väger perfekt och det svåra kommer att vara att checka in tror jag fast ändå inte. Allt känns jävligt lätt.
Mary kom sen hem och försökte hjälpa till. Ja, "försökte". Hur ska man tänka när man packar? Optimistiskt eller pessimistiskt? Jag väljer att tänka, " det här kommer att fungera!", men det kanske inte alltid är bra att tänka med tanke på alla reglerna.
Det var en flärp på min nyinköpta bag som hon inte trodde på. Om den öppnades blev utrymmet större men hon trodde att dom inte skulle acceptera det.
-Why?, frågade jag.
*Ryck på axlarna*
BS tänkte jag och zippade upp dragkedjan.

Gick till Daniel sen för ett sista adjö.
Han hade varit på en jobbintervju och låg och sov när jag kom. Jag gick ut och hoppade på hans studsmatta så han kunde vakna ordentligt. Big mistake.
Jag hoppade ett litet tag. Fick idén "Ah! Jag ska göra en volt! Jag var ju liksom på konsert och crowd surfade igår."
Hoppade.
Fuck.
Slog i knät i hakan. Ajajaj. Det var ju dumt.
Fortsatte att hoppa och hakan kändes öm vilket är en konstig känsla. Tog mig på hakan och det kändes blött.
Blod. Fan.
Gick in igen.
Tvättade hakan och såret såg ganska djupt ut. Väckte Daniel för att få ett plåster. Han tvättade även med alkohol vilket kändes bra. Det kommer nog att bli ett litet ärr, men alla badasses har ju det.
Vi spelade TV-spelet Fallout 3 som var kul.

Sa hejdå till honom FOREVER! men ändå inte.
Jag sa även "May the Force be with you. Always."

Kom hem och hade min Last supper. Korv med bröd.

Gick sen till nedervåningen för att se på TV.
Våra TVsar (plural av TV någon?) är ihopkopplade med boxarna så att om man ser på något i ett rum så ser man det i ett annat.
Anyhow, I was watching South Park. Exakt det här avsnittet. Larry satt i sitt kontor och såg på TV också, så han såg mitt program.
Helt plöstligt öppnade han dörren och sa.
-You have to change the channel.
WTF? You have to FUCKING FUCKING kidding me?
-Ehh... Okay.
-They were taking the Lords name in misuse. It's a dirty show.
-Okay...
-You have to change the channel, it's ungodly. We don't do that in our house.
-Okay... sa jag speachless. Tänkte över vad som hade händ då han gick tillbaka till sitt kontor och jag bytte kanal. Wow... Wtf just happened?
För första gången blev jag rädd för religon och för Larry.
Det var ju så dumt. Det var en animerad ängel som hade sagt "God damned". Se klippet.
Jag fattar inte religon och kommer aldrig att göra det. Jag vill däremot lära mig mer om varför han blev så upprörd.

Gick upp till uppervåningen. Slog på TVn som inte var kopplad till något annat vad jag visste. Larry kom upp. Jag ville att han skulle säga något så vi kunde ha en diskution där jag vann hardcore. Men han sa inget. Han gick till sitt sovrum.
Jag såg på Robot Chicken.
Larry kom ut igen.
-Is this the same show that I told you not to watch.
-Nope!
-Well, it's pretty dirty too.
-Okay, I'll change it, I'm going to bed anyway.
Rawr.
I'm a dinosaur who had some weird last days in America.

1 kommentar:

jo sa...

Fred! Det är så himla skönt att du är hemma igen! Tack för att du har meddelat dig genom bloggen när du varit "over there", jag hoppas att du fortsätter att skriva - du är så bra på det!

Puss mitt hjärta!

/din mama